Fotbollsvåld Vad håller du högst, du supporter med halsduk? Är det laget, festen eller fotbollen? Från början var de tre en, men har efter attack från brustna testosteronsjälar tappat all sin glans och samhörighet. För fest kan det inte bli i en ölkö där sparkar råder för fel tröjfärg. Och vad är ett lag när deras anhängare och inte de med dobbförsedda skor får huvudrollen? Och fotboll. Ja, vad är den sporten värd när glädjen och till med liv utstampats? Hur ska vi vända denna match?
Det talas om maskeringsförbud och individuella tillträdesförbud, samtidigt som poliser redan nu försöker att hålla ordning. Men fler meter med poliser är inte lösningen, den som lägger fram ett sådant argument vill bara lindra symptomen. Varför tar vi inte död på bakterierna i stället?
Om vi avstår från att gå på bortamatch och stänger baren den aktuella matchdagen så har vi ritat en cirkel runt fotbollen. Då finns det inte längre utrymme för vilsna knytnävspojkar att få kalla sig fotbollsmän. Har man inte någon att slåss mot behövs inte adrenalinet. Och om jag dessutom inte kan ta mig några bärs på arenan ökar chansen till mindre alkohol. Då skulle det finnas mer hjärnkapacitet kvar, och därmed spärrar. För att uppnå effekt ska regeln om barstängt och bestämmelsen om förbud mot att gå på bortamatch gälla alla. För faktum är, att om inte vi som har förmågan att hantera fotbollssupporteri avstår en del av dess goda, så klarar inte de som saknar förmågan att hantera friheten. Så är det i dag. Morgondagen kan bära med sig en annan fotbollskultur där dessa förordningar inte behövs. Den frukten äter vi av då. Men inte nu. Inte efter det här.
Så släpp på dina rättigheter och tankar på ”vi-vill-inte-ha-kollektiv-straff”. Se på det från det andra hållet. Från fotbollens ögon. Den vill leva, vinna matchen. Inte bära stämpeln som mördare.