Efter många påpekanden om detta började den som äger huset (UKFAB) undersöka saken. En vägg, där man visste att det regnat in då huset byggdes, renoverades, men det blev inte bättre.
Då började man borra i ett av golven. Då visade det sig att någon hade slängt in några träbitar (syllar) i den stora betongplattan som det gamla nedrivna skolan var byggd på. Nu låg de där och luktade förfärligt illa och den gamla betongplattan verkade skadad.
På denna gamla platta hade man byggt det nya fina huset.
Men om man renoverar golvet blir det nog bra. Sagt och gjort, renovering igen, men ansvarig glömde stänga av ventilationen så nu var all lukt spridd i huset, även till andra våningen. Några av oss som arbetade där blev sjuka, och flyttade tillfälligt till en annan byggnad.
Efter tre år och fyra renoveringar bestämmer sig förskolechefen, ”eftersom det inte blir bättre så får det vara nog”. Förskolans personal får gå hem och vänta tills vi vet vad vi skall göra. De har nu flyttat till Bäcklösaskolan. Landstingets personal får arbeta kvar.
En femte renovering, två väggar där det runnit in vatten byts ut, tar bort lite golv som det är något konstigt under också. Men det blev inte bra.
Barnmorskorna och sjuksköterskorna arbetar kvar, trots hosta, ögon som rinner och att de inte mår bra.