På min fråga om jag kunde få komma till någon annan doktor erbjöds jag att komma på en hälsokontroll hos en doktor den 8 september. Jag sa att jag inte behövde någon hälsokontroll utan ville komma till en läkare eftersom jag kände mig dödssjuk.
Då fick jag lyssna till en högläsning ur en hälsotidning. Min fru, som hörde samtalet, tyckte att jag behandlades som ett barn, trots att jag är 79 år. Sköterskan föreslog att jag skulle hacka massor med vitlök och brännässlor och blanda i keso på smörgåsar. Jag kände mig förolämpad och hopplöst övergiven. Jag uppfattade att sköterskans uppgift var att till varje pris hindra att jag kom i kontakt med en läkare.
Det är inte en resursfråga, men jag tycker man ska fundera över hur man ser på sin uppgift på vårdcentralen. Är det rimligt att erbjuda en hälsokontroll om tre veckor till en akut sjuk 79-årig man med abnorm trötthet, feber och hosta och med en vikt som gått ner från 72 till 67 kg på mindre än en vecka? Ska man rekommendera vitlök, brännässla och keso i ett sådant fall?
På söndagen var jag så svag att min fru förde mig till infektionsakuten vid Akademiska sjukhuset, där proverna visade att jag hade en akut infektion och att leverproverna var dåliga. På torsdagen togs jag över på specialmedicinavdelning 30 C, där jag, trots att det var 26 patienter på 15 platser, inte märkte någon stress utan fick en fantastisk vård.