Insändare: Dubbdäcksförbud på osäker grund

TRAFIK OCH MILJÖ. När bilägare skiftar till vinterhjul är trenden en ökad andel dubbade vinterdäck. I Uppsala råder nu dubbförbud på Kungsgatan och en del av Vaksalagatan. Att gatu- och trafiknämnden var oenig för ett år sedan är inte svårt att förstå när man läser beslutsunderlaget. Tjänstemännen reserverade sig med ord som ”pekar mot” och ”kan ha samband med”. Det var de mindre partiklarna som skulle vara farliga: ”… resultaten pekar mot att de stora partiklarna främst har hälsoeffekter i de övre luftvägarna, medan de små partiklarna kan ha samband med hjärt- och kärlsjukdomar.”

Dessutom konstaterades att ”en del av miljöproblemen i Uppsala centrum sammanhänger med byggandet av ett nytt resecentrum …” Förbudets förespråkare hävdar att den partikelbildning som uppstår när dubbdäcken och asfalten slits mot varandra skulle vara farlig för människors liv och hälsa. Detta argument väger också tungt när regeringen fortfarande funderar på om kommunerna ska få utvidga förbudet till att omfatta större dubbfria miljözoner.

De riktigt små och farliga partiklarna är oerhört många fler än de grövre. Problemet är att EU:s miljökvalitetsnorm skjuter in sig på de sistnämnda. Det finns väldigt lite fakta som stöder ett förbud mot dubbdäck eller ens den enskildes bilistens beslut att välja bort dubbdäck. Däremot talar mycket för att färre dubbdäck försämrar trafiksäkerheten och att fler människor omkommer.

Inte ens regeringens rådgivare vågar ge sitt fulla stöd till ett dubbdäcksförbud. Transportstyrelsen som utrett frågan om miljözoner är mycket tveksam till förslaget och skriver bland annat: ”Samtidigt menar Transportstyrelsen att det egentligen saknas tillräckligt underlag för att bedöma de sammantagna effekterna av sådana förbud. Den negativa trafiksäkerhetseffekten av ett sådant förbud går till exempel inte med dagens kunskap att gradera. Även i detta avseende är det därför väsentligt att ett beslut i en kommun föregås av en noggrann problemanalys.”

Trafikverket är ännu mer tveksamt i sin analys. Efter att remisstiden om miljözoner gick ut i september publicerade verket en rapport om att dubbat är 42 procent säkrare än odubbat. Statistiken bygger på verkliga inträffade dödsolyckor.
Ytterligare en myndighet är Väg och trafikforskningsinstitutet (VTI) som bland annat har studerat styrmedlet miljökvalitetsnormer för partiklar och kvävedioxid. VTI skriver i sin rapport: ”Slutsatsen av denna studie är att kvantifierade samhällsekonomiska beslutsunderlag i stort sett är och har varit frånvarande vid utformningen av svensk politik för lokal luftkvalitet”.

I dag går det inte att utvärdera de dubbdäcksförbud som hittills införts. Förbudet på Hornsgatan i Stockholm har inte pågått tillräckligt länge för att det ska finnas tillförlitliga data, än mindre går det att dra några slutsatser. Stockholm kommer därför inte att utvidga förbudet. Faktum är att det inte ens finns några entydiga data från Norge som ändå har haft dubbtull i tio år. Man har ännu inte lyckats eller försökt att vetenskapligt bevisa några eventuella positiva hälsoeffekter.

Trots att det inte finns några vetenskapliga belägg för de påstått negativa effekterna av dubbdäck, tror många att det är bevisat att dubbade vinterdäck är farliga för hälsan på grund av partiklar. Det har inneburit att en rad viktiga aspekter på trafiksäkerhetsfrågorna har gått förlorade. I förlängningen riskerar detta att leda till att fler människor skadas eller omkommer i trafiken.
Uppsala kan mycket väl ompröva förbudet på Kungsgatan och avstå från miljözoner. Våra politiker bör ta sitt ansvar och bidra till att Uppsala inte backar från det som är det övergripande målet för trafiksäkerhetsarbetet, nämligen människors hälsa och säkerhet.

Anders Karpesjö
vd, Däckspecialisternas riksförbund