MILJÖ. I Sverige är matkonsumtionen vårt klart största bidrag till växthuseffekten och klimatförändringen. Framför allt gäller detta köttindustrin. I praktiken blir miljöpåverkan generellt minst tio gånger större vid köttproduktion än vid odling av grödor.
Men detta gäller inte allt slags kött. Det finns djur som vid produktionen knappt påverkar miljön. Djur som inte nödvändigtvis skulle lida av ett effektiv, kommersiell produktion. Djur som dessutom inte är bemängda med de hälsorisker som följer dagens köttkonsumtion. Det skulle dessutom kunna bli väldigt billigt. Jag talar om insekter.
Insekter äts i dag av två tredjedelar av jordens befolkning. Att äta insekter skulle kunna rädda oss undan såväl svält som omfattande miljöförstöring. Dessutom är de goda och näringsrika, med ett mycket brett spektrum av smaksensationer.
Detta är något som vetenskapen på senare tid har fått upp ögonen för. Lokalbefolkningen i fattiga områden kan läras upp att odla insekter som man sedan kan berika sitt bröd med.
Om man tittar på vår egen mat så finns redan insekter i många produkter. Vissa av E-numren i innehållsförteckningen kommer från en eller annan insekt. Och man räknar med att de oavsiktliga insektsdelarna redan i dag förhöjer vitamininnehållet på ett meningsfullt sätt i ris.
Det skulle alltså inte vara nytt att berika västerländsk mat från insektsvärlden. Om man gjorde det i större skala skulle vinsterna vara gigantiska.
Genom att berika födoämnen med insektsmjöl skulle vi kunna få alla fördelar utan att det känns som att man äter insekter.
Gräshoppor är för övrigt släkt med kräftdjur, och har en smak som kan påminna om räkor och hummer.
David Björling
civilingenjör i teknisk fysik, Uppsala