Funderingar från en askkopp

Nedskräpning. När jag tar bussen till mitt arbete på morgonen får jag vänta en stund på bussen jag ska byta till vid central­stationen. Efter ombyggnationen finns det så trevliga rabatter och bänkar bakom håll­platserna man kan sitta på.

Skräpigt. Alla fimpar gör miljön otrivsam vid busshållplatsen.

Skräpigt. Alla fimpar gör miljön otrivsam vid busshållplatsen.

Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT

Uppsala2016-09-01 09:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Tyvärr väljer jag oftast att stå i stället för att sitta där. För sätter man sig så känns det som att man har fötterna i en gigantisk askkopp... Det stinker av sura gamla fimpar som ligger i drivor på marken framför bänkarna.

Och detta är alltså kvart i åtta på morgonen och inte på eftermiddagen. Är det inte tidigt på morgonen det brukar sopas i centrum? Vid träden är det järngaller på marken och tydligen går det inte att sopa där för där ligger tätt med fimpar.

Jag fattar att det är just när de väntar på bussen som rökarna röker, men varför ska jag behöva straffas för det? Varför ingår inte fimpar i nedskräpnings­lagen? Det är verkligen en gåta för mig. Jag skulle hellre ha fötterna i en driva korvpapper än i fimpar.

Böter är det enda som funkar för att få folk att sköta sig. Man brukar skämta om att det är löjliga böter i Singapore om man skräpar ner.

Ja det är möjligt, men å andra sidan ser man inget skräp där heller. Under de dagar jag var i Singapore såg jag inte en enda fimp någonstans. Det är alltså skrämselböter som funkar.

Miljöministern (?) hävdade när nedskräpnings­lagen infördes angående att fimpar var undantaget, att ”en lagstiftning måste vara praktisk, att den måste gå att uppehålla. Det finns ingen anledning att ha en lag där brotten inte går att beivra”. Hon tyckte att avvägningen i nuvarande lagstiftning är ganska bra.

Tänk, jag håller inte med där jag sitter på bänken med fötterna i askkoppen och tänker på att det slängs en miljard fimpar på marken varje år.

Läs mer om