Handlingskraft som drabbar tävlingsskytte

1951. Svensk kpist m/45, kulsprutepistol med skarpskjutningspipa, användes tidigare av svenska försvaret. Hemvärnet, som använde vapnet längst, övergav det 2007.

1951. Svensk kpist m/45, kulsprutepistol med skarpskjutningspipa, användes tidigare av svenska försvaret. Hemvärnet, som använde vapnet längst, övergav det 2007.

Foto: PRESSENS BILD

Uppsala2016-01-20 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Inrikes­minister Anders Ygeman har uttalat att han vill förbjuda helautomatiska vapen.

Vid en hastig anblick av gemene man låter kanske det som en bra sak. Den enda verksamhet som i dag bedriver skytte med sådana är Svenska Skyttesportförbundet med grenen kpist. Och man bör nog då veta vad det är för något i dag, kpistskyttet. Från sin storhetstid på 1970-talet har det i dag krympt till en av våra minsta tävlingsgrenar.

En typisk kpistskytt av i dag är en man i 70-årsåldern, ofta en före detta hemvärnsman eller polis. Då ingen nyrekrytering sker i dag, är det bara en tidsfråga innan det hela självdör. Enär det inom en inte allt för lång tidsram helt enkelt tar slut på skyttar.

Hur kan nu denna lilla skara av pensionärer som träffas på skjutbanan om söndagarna vara ett bekymmer? Det är de förstås inte! Dessa trotjänare har tidigare under sina långa liv inte varit till besvär för samhället, och kommer med största sannolikhet inte att bli det under sina sista år heller. Det enda anständiga vore att låta verksamheten avsluta sig själv i lugn och ro.

Syftet här tycks vara att visa handlingskraft och inget annat. Här kommer då våra kpistskyttar till god användning. Några få individer som ingen bryr sig om. Men som det kan skapas slagkraftiga meningar runt, med ord som ”automatvapen, kulsprutepistoler, förbud”. Inrikesministern tycks anse att några av landets mest skötsamma hederliga gubbar är ett helt legitimt offer i sitt skapande av handlingskraft.

Läs mer om