Den är samtidigt i stort behov av ledare med ”ryggrad” som klarar av sitt uppdrag. När rektor på en skola inte tar sina lärare på allvar utan av ren rädsla i stället väljer att låta föräldrarna sätta agendan och mer eller mindre bestämma så blir konsekvensen och trenden att lärarna känner sig kränkta och motarbetade och att de också söker sig bort från skolan, kanske i dubbel bemärkelse!
Hur länge ska lärare av i dag verkligen behöva finna sig i att bli mästrade av såväl elever, föräldrar och skolledare?
Hur många lärare kan i dag egentligen känna en yrkesstolthet i rådande situation och vad gör de ytterst ansvariga för skolan åt detta problem?