De kommentarer som flödar i dessa kommentarsfält är varma och positiva. De är glada över att kon lyckades smita från sitt utstakade öde och att den nu fått ett hem på en fristad för djur. Kon har helt plötsligt fått ett egenvärde. Den glädje över att hon klarat sig från slakten är överväldigande och full av hyckleri.
Dessa människor jag ser dela denna video och tala sig varma om hur vackert det är, hur glada de är över att hon nu får leva sitt liv till fullo är otroligt enerverande när en vet att de i detta samtidigt tycks glömma alla de andra individerna som istället går dennes tilltänkta öde till mötes.
Tror ni att dessa individer frivilligt och med välvilja för att tillgodose vår lättja går till slakt? Nej. Dessa individer vill dö lika lite som du och jag.
Vi kan inte glädjas åt denna händelse och samtidigt ignorera det förtryck och det enorma lidande vi genom vår konsumtion av animalier bidrar och är en direkt del utav. Tänk efter, lyssna på det jag säger och försök se ert eget ansvar i det som händer. Är det verkligen rimligt att glädjas åt en individs frihet samtidigt som vi ignorerar de miljoner som slaktas och lever under förtryck och i fångenskap bara för att vi ska kunna äta deras kroppar?