Nedrustningen av kollektivtrafik och service tillsammans med fyrkantiga regler stoppar asylsökande från småskaligt boende på landsbygden. De asylboenden som Migrationsverket lyckas skaka fram runt om i landet har inte sällan undermålig standard. Samtidigt blir de välskötta men obebodda husen på landsbygden allt fler. Här skulle många flyktingar kunna erbjudas naturskönt boende i väntan på asylbesked.
Men Migrationsverkets kravlista för fastighetsägare som vill hyra ut bostäder diskvalificerar alla normala privatbostäder, i synnerhet på landet. För det första är myndigheten enbart intresserad av boenden där kök och wc är utformade för 6–8 respektive 8–12 personer. För det andra får flyktingboendet inte ligga långt från samhällsservice eller Migrationsverkets mottagningskontor. Trångboddhet och låg bemanning på boendet är dock inga problem.
Migrationsverkets flyktingboenden – ofta trånga lägenhetshotell – är knappast receptet för en lyckad start på integrationsprocessen. Sådana boendemiljöer skapar i stället ofta frustration och ilska hos de asylsökande.
Det är alldeles för ensamt för en flyktingfamilj att bo på en gård mitt i skogen med flera kilometer till närmaste granne, menar många. Det har de säkert rätt i. Därför skulle Migrationsverket kunna ta fram en lösning där man till exempel kontrakterar grannar som mot ersättning tittar till flyktingarna på gården, informerar och guidar dem i omgivningarna och kanske också erbjuder skjuts till butik och annan service ett visst antal gånger i veckan.