Lovande kartläggning på sjukhuset

Enligt UNT 27/2 2014 ska landstinget nu kartlägga allt ­”onödigt” ­administrativt ­arbete vårdpersonalen ­sysslar med på Akademiska sjukhuset. ­Äntligen, det ­låter lovande, skriver Bo S Lindberg.

Uppsala2014-02-28 12:52
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Så fort politiker, oavsett parti­färg, uttalar sig om bristerna i dagens sjukvård sägs att (nästan) alla ­problem ­skulle försvinna om bara ­läkarna och sjuksköterskorna ­ägnade sig åt det de är utbildade för, att ta hand om patienterna. ­Ibland får man en känsla av att ­personalen för nöjes skull hellre­ ­sitter vid datorn än ägnar sig åt de besvärliga ­patienterna.
Enligt UNT 27/2 2014 ska landstinget nu kartlägga allt ­”onödigt” ­administrativt ­arbete vårdpersonalen ­sysslar med på Akademiska sjukhuset. ­Äntligen, det ­låter lovande. Här några tips på vägen:

Se till att det finns användarvänliga it-system som fungerar snabbt och intuitivt.
Kartlägg kraven på ­rapportering. Juristen ­Ulrika Sandén har just ­redovisat i Läkartidningen att det finns 140 olika uppgiftsskyldigheter, det vill säga tillfällen när vårdpersonal ska anmäla eller lämna ut information om patienter. Och det kommer hela tiden nya. En del uppgifter är väl kända, som att läkare ska anmäla medicinskt olämpliga bilförare eller personer som inte borde ha skjut­vapen. Andra är mer okända, som att utikesdepartementet ska underrättas om en medborgare från Japan eller Luxemburg tas in för psykiatrisk tvångsvård. Ett tips till lagstiftarna: Städa på hemmaplan först innan utförarna av bestämmelserna pekas ut.

Se över nyttan med kvalitetsregister i relation till den tid det tar att samla in uppgifterna. Ursprungligen startades alla register av eldsjälar inom läkarkåren för att höja kvaliteten på vården, vilket de också gjort. Alla register innehåller personbundna uppgifter om problem/diagnos, behandling och resultat. För närvarande finns 79 nationella kvalitetsregister med ekonomiskt stöd från landstingen och staten. Ytterligare register planeras. Samma dag som landstinget fattade sitt beslut om översynen, kom, enligt ett pressmeddelande från Socialstyrelsen, ett föreslag om utvidgad uppgifts­skyldighet inom psykiatrins öppenvård.

Det gamla sjukintyget är ersatt av ett ”beslutsunderlag” för Försäkringskassan. Där ska läkaren beskriva hur den anställdas medicinska tillstånd påverkar förmågan att arbeta. Det ska tydligt framgå vilka uppgifter som den anställda inte klarar av att utföra på grund av sjukdom. Det säger sig självt att ett sådant underlag tar sin tid att skriva eftersom läkaren måste sätta sig in i de krav som just den patientens arbete ställer på hälsan.

Utbyte av läkemedel på apotek. När patienten hämtar sin medicin på apoteket blir hon erbjuden ett läkemedel till lägre pris. Varje månad utser Läke­medelsförmånsnämnden de läkemedel med lägst pris till den månadens vara vilket medför att patienten kan få olika läkemedel vid olika tillfällen. Läkaren måste informera patienten om att hon kan komma att få tabletter med helt annat utseende än hon är van vid, men att det är viktigt att i alla fall ta de nya och sluta med de gamla invanda så att hon inte tar båda samtidigt. Den informationen kan ta sin tid med en ­gammal och glömsk patient.

Det här är bara en del av det som tar tid från ­patientvården. Merparten av kraven är välmotiverade men summan av alla krav är överväldigande. Lycka till med översynen, men se då också över krav­maskinen.

Läs mer om