LĂ€raren visade Âtexten pĂ„ en skĂ€rm. DĂ„ sĂ„g jag det âkonstigÂheten i andra versen: âJag vet att Du Ă€r och Du blir vad Du varâ, vilket ju kĂ€nns galet ologiskt. Antingen Ă€r man nĂ„got eller sĂ„ inte. Richard Dybeck, som skrev texten 1844, menade förstĂ„s: âJag vet att du Ă€r och förblir vad du varâ, vilket i modern svenska blir nĂ„got helt annat.
Dybecks egen text lyder: âJag vet att du Ă€r och blir hvad du varâ. Blir kan nĂ€mligen ocksĂ„ betyda förblir, men sĂ„ uppfattas inte ordet idag annat Ă€n i undantagsfall.
Ett extra âDuâ har dessutom smugit sig in i senare versioner, sannolikt för att texten ska bli mer lĂ€ttsjungen. Dock: En text som enkelt anknyter till bĂ„de dagens och gĂ„rdagens svenska bĂ„de blir och förblir bĂ€st.
LÀsförstÄelsen hos vÄra unga kanske kan förbÀttras av en diskussion om saken.