Naturområde eller jordbruk

Kungsängen. Stigande vattennivåer i markerna ställde till problem både för lantbruket och för biogasanläggningen, skriver Tina Zethraeus.

Kungsängen. Stigande vattennivåer i markerna ställde till problem både för lantbruket och för biogasanläggningen, skriver Tina Zethraeus.

Foto: Erik Kulo

Uppsala2015-04-13 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Replik på insändare 2/4

I en insändare 2 april kritiseras SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, för att ”torrlägga fågelmarker” på Kungsängen och skribenten oroas över att universitetet inte tar hänsyn till fågellivet. Men fakta i ärendet är följande:

Marken som SLU äger i området är i dag i huvudsak jordbruksmark. Den har använts för detta syfte under lång tid, i princip sedan medeltiden. Delarna närmast Fyrisån har på senare tid använts för bete, vilket gått väl i linje med de ambitioner som finns i Uppsala om att skapa ett större naturskyddsområde Årike Fyris.

Under flera år har vatten­nivån i markerna stigit. Detta har lett till problem för odlingsfälten längre bort från Fyrisån, för gårdsbyggnader där vattnet steg upp i källarna och för biogasanläggningen. I år har därför dikena rensats upp, vilket skett i samråd med tillsynsmyndigheten länsstyrelsen och i dialog med Uppsala kommun. Igensatta diken har rensats längs bland annat Vindbrovägen för att möjliggöra vattenavrinning, och buskage har röjts. Där­emot handlar det inte om någon ”torrläggning”. Som alla inser är rätt vattennivåer av avgörande betydelse för spannmålsodling.

Med facit i hand kan man konstatera att det sannolikt varit bättre om arbetena gjorts kontinuerligt och i etapper. De högar som finns på ömse sidor om dikena jämnas nu ut, och senast i höst räknar vi med att området ska ha återfått sitt utseende till glädje för de många besökarna.

Fokus för SLU:s markinnehav är ytterst nyttan för forskning och utbildning. Trots det sker skötseln och brukandet av markerna runt Kungsängen med största möjliga hänsyn till biologisk mångfald, och med ambitionen att inte försvåra planerna på att skapa ett större naturreservat. Tidigare har också Uppsala kommun och SLU diskuterat en markväxling, diskussioner som kanske återupptas av kommunens nya politiska majoritet.

Frågan om hur stadsnära mark ska utnyttjas är ytterst en politisk fråga och en avvägning mellan olika intressen. Olika perspektiv går säkert att finna även inom SLU. Detta är helt naturligt med tanke på universitetets vetenskapliga bredd, och på att olika enheter har skilda uppdrag.

Läs mer om