Sverige har fått en ny skollag. Den träder i kraft 1 juli 2011. Det ska bli tydligt för elever, föräldrar och personal vem som har ledningsansvaret på skolan. Därför får det bara finnas en rektor på varje skolenhet. En elev ska aldrig kunna ha mer än en rektor. Skollagen betonar att alla befogenheter på skolan, och därmed allt ansvar, ska samlas hos en person: rektorn.
Rektorn ska leda det pedagogiska arbetet, arbetet med elever i behov av särskilt stöd, skolans kontakter med arbetslivet samt kompetensutveckling för personalen. Rektorn, och endast rektorn, ska fatta beslut om sin skolas inre organisation. Det poängteras i skollagen att ingen annan än rektorn kan fatta dessa beslut. Detta lagstadgade ansvar blir unikt i den kommunala organisationen.
Skollagen samlar all makt hos rektorn och ger samtidigt en ny möjlighet för rektorn att utöva sitt övergripande ledarskap: rektorn får enligt lagen utökade möjligheter att delegera sin beslutsrätt, till och med enskilda ledningsuppgifter, till alla anställda på skolenheten.
Detta är helt nytt i skolan!
Rektorn kommer att kunna utse ansvariga och ledare i skolan på de flesta områden. Begränsningar av delegationsmöjligheten kommer att gälla för vissa beslut om enskilda elever, exempelvis avstängning, elevs längre ledighet och placering i särskild undervisningsgrupp.
Behovet av skolledare och rektorer inskränker sig inte till en rektor per skola. De personer som rektorn i framtiden utser att leda olika delar av skolans verksamhet får dock inte kallas rektorer för att undvika sammanblandning med den riktige rektorn. Det kommer säkert att finnas ett antal skolledare med speciella ansvarsområden på varje skola exempelvis med ansvar för elevvård, personal eller administration. För lärare, och andra i skolan, innebär ett ökat ansvar möjlighet till kompetensutveckling och karriärbygge.
Det blir rektorns befogenhet att fördela ledningsansvaret på sin skola inom befintlig budget så att bästa resultat skapas.Rektorn ska bli riktig chef.
Det är vanligt med flera rektorer på skolorna i Sverige. En del benämns programrektorer andra biträdande rektorer eller studierektorer. Ofta kallas en av rektorerna bara för rektor eller enligt definition enhetsrektor. Om kommunen anställt en programrektor eller biträdande rektor så har med automatik skollagens beslutsrätt och myndighetsutövning blivit rektorns egendom. Slut med detta till hösten.
Endast en rektor, kallad rektorn, per skola får rätten att besluta enligt skollagen.
Om övriga ledare på skolan ska få utöva ledarskap enligt skollagar och förordningar, eller besluta i frågor som rör skolans inre organisation, så krävs en delegation från den ende rektorn. Rektorn ska bli riktig chef.
Det som beskrivs ovan är en förändring från det förutsägbara att anställa en rektor, som automatiskt får befogenheter enligt gällande skolförfattningar, till det omvända mot automatik det vill säga aktivt fattade beslut av rektorn om hur ledarskapet ska utövas på den egna skolenheten.
En spännande tid väntar runt hörnet. De flesta svenska skolor måste enligt nya skollagen se över ledningsorganisationen inför hösten 2011. Den nya skollagen förtydligar rektors roll och ger nya möjligheter till ledarskap i skolan. Det som avgör hur det går med detta är rektorn själv och personalens vilja att bidra till sin skolas utveckling och den egna utvecklingen.
Anders Gentzel
rektor, Uvengymnasiet, Uppsala