Svar till Per Ahlberg 21/12.
Samtidigt behöver lägesbeskrivningen nyanseras. Under 2014 har mellan 80 och 90 procent av patienterna lämnat barnakuten färdigbehandlade inom fyra timmar.
Som vid många andra barnakutmottagningar i landet varierar flödet av patienter på akutmottagningen för barn och ungdomar i Uppsala. Under vintern drabbas många barn av influensa, magsjuka och andra infektioner. Då kan söktrycket vara högt. För vården är variationen i antalet patienter en stor utmaning och det är svårt att dimensionera bemanningen efter sådana toppar.
Vårt uppdrag är att ta hand om de sjukaste barnen. För att säkerställa patientsäkerheten arbetar vi med ett beprövat sätt att prioritera patienter. Utifrån sökorsak och livsviktiga funktioner såsom puls, andningsfrekvens och syresättning ges varje patient en prioriteringsnivå. Bedömningen görs av en erfaren sköterska. Patienter som efter registrering inte bedöms vara i behov av akut omhändertagande kan därför få vänta länge när många söker samtidigt.
Patientanmälan vid ankomst till mottagningen har däremot inte fungerat optimalt.
I januari 2015 inför vi därför ett nytt system som skall förenkla och förtydliga anmälan.
Ungefär hälften av barnen på barnakuten är inte i behov av akut vård. Vi avvisar aldrig en patient, men vård i hemmet i väntan på en senare bedömning på vårdcentralen eller närakuten är ofta bättre för den gruppen av barn.
Vi arbetar fortlöpande med rutiner för att minska smittspridning och säkerställa att personalen inte överför smitta mellan patienter på barnakuten. I samband med infektion får barn en mängd olika symptom där hudutslag är vanligt förekommande. Personalen har stor erfarenhet och kompetens att bedöma olika typer av utslag.
Vid misstanke om luftburen smitta såsom mässling och vattkoppor finns mycket strikta rutiner. Patienter som misstänks bära på sådan smitta undersöks inte på barnakuten utan i ett separat rum med egen ingång.