Pinsamt kunskapsförakt

Diskussionen om i vilken årskurs elever ska få betyg är häpnadsväckande. Förslaget om tidigare betyg, från årskurs 4, har totalt dömts ut av samtliga statliga skolmyndigheter, enskilda pedagogiska forskare, den samlade lärarprofessionen och nu senast i en större genomgång av vetenskapsrådet.

Uppsala2015-02-03 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Trots detta framhärdar Jan Björklund (FP), partiledare och tidigare utbildningsminister, i att driva frågan. Han vet själv bäst, i strid mot all sakkunskap, forskning, vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta förakt för såväl vetenskap som de professionella är direkt pinsam att höra.

Att betyg, speciellt i lägre årskurser, är omotiverat och direkt negativt borde vara ganska självklart. Betyg ges i efterhand, då det är försent att göra något åt kunskapsbrister. Betyg är endimensionella medan kunskaper och färdigheter är mångdimensionella. Betyg ges utan förklaringar och talar inte om vad eventuella brister består av.

Det finns väldigt mycket bättre verktyg för att bedöma och stödja elevers lärande. Man måste kontinuerligt och i dialog utvärdera och planera lärande och kunskapsutveckling och hela tiden se vilket stöd den enskilda eleven behöver. Betyg har bara en funktion, att rangordna elever, vilket möjligen kan vara motiverat då man ska söka till en högre utbildning. I övrigt har betyg inget berättigande, inte ens i årskurs 6.

De enda som verkar tro på tidiga betyg är Folkpartiets ledare och en neuro­fysiolog. Förmodligen anser även många folkpartister att detta är direkt pinsamt.

Läs mer om