Rätten att avsluta sitt liv

En människa bör ha rätt att tänka fritt kring sitt liv anser insändarskribenten i ett svar till Mihai Iovanescu från 1/4.

Foto: Fotograf saknas!

Uppsala2014-04-06 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det finns olika sorters dödshjälp eller ­eutanasi som det också ­kallas. Passiv dödshjälp, där medicin undviks för att förkorta ett liv skiljer sig från aktiv dödshjälp där man med en aktiv handling påskyndar döden.

Därefter kan eutanasin också klassificeras i frivillig, icke-frivillig och ofrivillig dödshjälp. Ofrivillig dödshjälp är sett som mord, icke-frivillig rör patienter i koma eller dylikt där anhöriga och läkare tar beslutet, och frivillig är då en patient aktivt ber om att få avsluta sitt liv.

Jag kan förstå motståndet till eutanasi, men det gör mig beklämd att det anknyts till nationalsocialism även i detta fall som rör frivillig aktiv dödshjälp och inte ofrivillig som var utövad under nazismens tid. Att tala om sterilisering har inget med ämnet att göra.

Den personliga och kroppsliga autonomin (självbestämmanderätten) måste ställas mot de mänskliga rättigheterna – en männi­ska har rätt till sitt liv, men den personliga autonomin torde innebära att en människa kan välja att avsluta sitt eget liv, via suicid eller aktiv dödshjälp.

Artikel 9 i Europakon­ventionen om mänskliga rättigheter säger att ”Var och en har tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet”. Sålunda bör en människa också ha rätt att tänka fritt kring sitt liv och ta beslut gällande livets varande eller icke-varande. Om ett barn anses tillräckligt moget för att inse vidden av beslutet och begär aktiv frivillig dödshjälp ges inget ”sken av att de ’själva’ beslutar att vuxna skall avliva dem”.

Det hyckleri som berörs i insändaren känns enligt mig ologiskt eftersom barnet de facto har begärt eutanasi. Vidare betvivlar jag att det skulle finnas en förälder som vill att barnet skall dö och därför skapar en chimär av att barnet själv vill det när det inte är så.

Läs mer om