Jag har dagligen i många år med glädje nyttjat det fina elljusspåret i Stabby och njutit av den fina naturen längs slingan. Nu joggar jag med sorg och ilska över av att se den förödelse som skett. Det ser ut som den värsta storm dragit fram. Det har röjts vilket var behövligt och bra, men varför bara lämna allt som det föll efter sågen? Där ligger granar, tallar, björkar och sly i större och mindre högar med cirka en meters avstånd. Jag undrar om ingen har ansvar för bortforsling av bråtet. Kanske kunde det vara ett bidrag till majbrasan? Då skulle det bli en rejäl eld.
Risig Stabbyskog gör ingen glad
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.