Mitt under semestertid får vi läsa i UNT att ”Hus från 1700-talet kan rivas” (2014-07-10). Det är alltså dags för eventuellt beslut om rivning av de två äldre gårdshusen från 1700-talet i kvarteret Ubbo i Odinslund trots avstyrkan från Upplandsmuseet och utan att man vet hur området är tänkt att exploateras. Är byggherrens avsikt att smyga igenom en rivning i förväg för att minska risken för protester vid kommande planläggning?
Hus efter hus, som berättar om Uppsalas historia, rivs. Plan- och byggnadsnämnden har nyligen beslutat att bevilja rivningslov för en byggnad i Luthagen från 1800-talet trots Upplandsmuseets avstyrkan. Ett annat exempel är rivningen av de före detta lokstallarna i Boländerna. Viktiga byggnader som ingår i den helhet som utgör Uppsalas unika karaktär raderas steg för steg.
Odinslund utgör en del av det äldsta Uppsala och har allt sedan medeltiden fungerat som processionsstråk mellan Domkyrkan och Slottet. Och allén från Gustavianum upp mot Slottet initierades av självaste Linné på 1700-talet.
Odinslund är ett unikt stadsrum. Det utgör den centrala delen av riksintresseområdet för staden och måste betraktas som en officiell miljö, där vi förutom Domkyrkan och Slottet finner byggnader som Carolina, Gustavianum, Clasonsska huset, Trefaldighetskyrkan och Ärkebiskopsgården.
Ubbotomten med sin minst 200-åriga ek och övriga träd framstår visuellt som en del av parken. De rivningshotade husen utgör tillsammans med anslutande bebyggelse längs Övre Slottsgatan ett sammanhängande stycke genuin – snart helt försvunnen – Uppsalamiljö. Den var dessutom platsen för den framstående skulptören och målaren Staffan Östlunds verksamhet under mer än 50 år. Det är mot denna bakgrund en synnerligen grannlaga uppgift att planera eventuella förändringar av denna miljö.
Ett programförslag för exploatering i kvarteret Ubbo remissbehandlades 2005. Samtliga instanser som svarar för kulturmiljöintressen avstyrkte i sina remissvar en större exploatering men ansåg att en mindre byggnad på parkeringsytan söder om Lindska skolan kunde få komma till stånd. En byggnad där skulle ha fördelen att dölja den nuvarande garageinfarten. Med en sådan måttfull exploatering skulle det inte finnas någon anledning att riva de båda hotade byggnaderna. Tvärtom skulle dessa med fördel kunna bevaras som vittnesbörd om stadens historia, och lämpligen få en användning för publika ändamål.
Stoppa alla tankar på rivning av de båda gårdsbyggnaderna i kv Ubbo! Utgå i stället från kulturmiljöprogrammet för Uppsala kommune, som just nu är ute på remiss, och utred hur dessa byggnader bäst kan bevaras och användas för framtiden samtidigt som de berättar om stadens historia.