Vad Uppsala också har är en otroligt liten stadskärna. I stället finns det bilanpassade köpområden i utkanten av staden, i stort sett i varje väderstreck. Affärsägare i stadskärnan argumenterar ofta om hur bristen på parkeringsplatser i centrum gör att de förlorar vinster till dessa köpområden, som ju har sina väldiga bilparkeringar. De menar att om det skulle vara lättare att parkera i anslutning till deras affär skulle fler kunder åka in till centrum i stället.
Detta argument håller inte. Den del av centrum som drar flest kunder är ju Gågatan. En gata avstängd för både bil- och cykeltrafik. Denna kan jämföras med väldigt bilanpassade gator som Kungsgatan eller Västra Ågatan. Ingen av dessa två gator drar lika många kunder som Gågatan gör.
Det som affärerna i stadskärnan behöver är inte fler bilar, de behöver fler gågator. Fler bilförbud medför fler fotgängare och cyklister. En fotgängare eller cyklist kan stanna oplanerat där de vill medan en bil behöver en parkeringsplats. Fotgängare och cyklister gör därför fler spontanköp än en bilist. Genom att erbjuda en miljö som människor vill dröja sig kvar i och ströva i så kommer tiden för ett möjligt köp också att ökas.
Östra och Västra Ågatan skulle kunna göras om till gågator enkelt. Båda dessa ligger ju utmed Fyrisån och skulle kunna bli ett jättefint område för uteserveringar på våren och sommaren. Ingen av dessa fyller heller någon speciellt viktig funktion som bilgata. Att gå längs med Västra Ågatan i dag är för mig sammankopplat med en alltför smal trottoar och en konstant rädsla för bilar.
I stället för att försöka konkurera med köpområdena i utkanten av stan, borde man ta vara på den potential innerstaden har. Nämligen den atmosfär som finns i en stad eller om man så vill stadens ”själ”. Uppsalas själ vinner lätt över köpcentrumens parkeringsplatser, men det är en själ som just nu behöver omvårdnad.