Men vad sker med barnets självbestämmande över sin kropp?
Faktum är att det ofödda barnet i Sverige i dag har lika många rättigheter som fadern i en abortsituation - det vill säga inga.
Digniteten på abortproblematiken överstiger vida kvinnans självbestämmande över sin egen kropp.
Abort är en attack mot livets kärna. Grundfundamentet i vår mänsliga tillvaro. Ett samhällssystem som proklamerar för abort så starkt som det svenska och reducerar livet till ett bekymmer, hotar det mänskliga samhällssystemet och gör oss omänskliga.
Den svenska abortsynen degenererar den etik och moral som omgärdar livet.
Det ofödda barnet blir ett offer på bekvämlighetens och rationalitetens altare där misstaget och oviljan av att ta konsekvenserna av sitt handlande blir den ledande etiska riktlinjen och bärande argumentet för abort.
Samhället sviker här inte bara barnet och mamman utan livet självt.
Staten har blivit kall och låter avlägsnandet av barnet från livets moder bli det första alternativet i stället för att ge mamman och barnet logistiska och ekonomiska möjligheter för att underlätta bärandet och framfödandet av livet.
Tusentals män och kvinnor, som aldrig själva kan bli föräldrar, står på kö i Sverige för att få ta hand om ett barn samtidigt som 30.000-50.000 barn per år i det här landet aldrig får möjligheten att ta sitt första andetag.
Tomas Österberg
teologie studerande, Uppsala
teologie studerande, Uppsala