Jag hade gått in för att handla snabbt vid lilla Konsum vid Strandbokilen. Efter två minuter så dyker en kvinna upp och frågar vad jag heter och när jag är född. Jag svarar med ett leende och hon räcker fram min röda plånbok som ramlat ur min ficka och säger: ”Då är detta din.” Kvinnan försvann ur affären så kvickt att jag inte hann ge henne en kram som tack. Fantastiska människa, tack. Jag önskar dej allt gott!
Mona Domarhed, Uppsala