För några år sedan införde alliansregeringen ett skatteavdrag för bidrag till ideella organisationer. Det var visserligen begränsat till ”godkända” organisationer och det var dessutom mycket begränsat till årligt belopp. Men det fanns i alla fall. Och det betydde uppenbarligen ganska mycket för organisationerna, som såg sina bidrag från vanliga skattebetalare stiga betydligt. Det var bra för organisationerna, det var bra för skattebetalarna och det var en tydlig så kallad signal om att det uppskattades att vi vanliga medborgare, civilsamhället, gjorde vår egen insats, vid sidan av staten.
Nu ska detta avdrag tydligen avskaffas genom en överenskommelse mellan den rödgröna regeringen och dess partner Vänsterpartiet. Att döma av en tafatt kommentar från en miljöpartistisk talesman i skatteutskottet förefaller regeringen ha blivit utsatt för utpressning från Vänsterpartiet som ju aldrig har uppskattat att några andra än staten skall göra något för någon annan.
Vi befinner oss i en dramatisk situation med flyktingar som vågar livet för att undkomma krig och terror. Vi har under de senaste åren sett många andra dramatiska händelser med naturkatastrofer som har ödelagt hela samhällen. De ideella organisationerna har betytt mycket för många människors möjlighet att överleva och skapa sig en framtid, inte minst för sina barn. Och just i detta nu väljer regeringen att tala om för oss medborgare att det inte är så viktigt vad vi gör för andra människor som verkligen behöver vår hjälp.
Som ekonomisk politik är det löjligt. Som signalpolitik är det katastrofalt.
Hur tänker regeringen – om den tänker alls?