Klimat Marcus Holm anför att klimatskeptiker baserar långtgående slutsatser på data från en för kort period. Holm framhåller att en paus i uppvärmningen under 17 år inte är avgörande i en studie av klimatets variationer. Han anser att en period om 30 år behövs för att naturliga periodiska förändringar i temperaturen inte ska påverka slutsatserna.
Medeltemperaturen har beräknats för fem svenska stationer för åren 1890–2012. Årsmedeltemperaturen varierar ofta med 2–3 grader C från ett år till det kommande året och ibland även mer. En under ett antal år ihållande uppvärmning började omkring 1920 och nådde ett maximum 1940. Temperaturen föll därefter fram till cirka 1985. Efter en snabb uppvärmning nådde temperaturen ett nytt maxima 1990, som var nästan lika högt som det 1940. Den har därefter varierat men inte överstigit temperaturen 1940.
Beräknas temperaturens förändring under de senaste 30 åren är uppvärmningen avsevärd. Används en längre period minskar uppvärmningens trend. Långa dataserier från bland annat Uppsala visar att temperaturen också var ungefär lika hög som nu under slutet av 1700-talet. Temperaturen varierar avsevärt över såväl korta som längre perioder.
Variabiliteten för fem svenska stationer avviker inte avsevärt från variabiliteten inom Norden. Uppvärmningen från början av 1900-talet och fram till 1940, liksom den följande avkylningen, finns även i data från en stor del av världen. Dessa temperaturförändringar styrs inte av en varierande mängd koldioxid i atmosfären.
De senaste cirka 17 åren omnämns ofta eftersom temperaturen under denna period förändrades obetydligt trots att mängden koldioxid i atmosfären ökade avsevärt. Hade koldioxid varit den drivande orsaken till förändringar i klimatet borde temperaturen ha stigit även under denna period.
Wibjörn Karlén
Uppsala