Till kommunen angående den nya färdtjänsten:
Fy så jobbigt och krångligt det här blev! Äldre människor, ofta med nedsatt hörsel ska trycka på knappar och hinna med att fatta allt det nya. De som kom på ”det här nya” kan inte ha en anhörig eller över huvud taget vara insatta i handikapp eller åldringsvård.
Informationen om ”det nya” var ju så luddigt att telefonerna gick stekheta.
Det lovas så mycket då det är valtider, politikerna lovar vitt och brett, men vad händer då de kommer till makten? Ofta blir de valda egenmäktiga, exempelvis Musikens hus – och nästa objekt är väl Ärna som ur natur- och miljösynpunkt är vansinnigt skadligt.
Jag är 98 år gammal, rullstolsburen men klar i huvudet, läser UNT varje dag (sedan 1938), ser på tv, löser korsord, åker ut och handlar med hjälp av min dotter, rättare sagt, åkte ut.
Med nya färdtjänsten blir det trots allt jobbigt och tidsödande att kuska runt med ett flertal resenärer. Trots min höga ålder har jag ett liv som bör innehålla värdefullare uppgifter än att vänta på färdtjänst, beställningsresor och så vidare. Vi besöker även läkare, tandläkare och har andra tider att passa, kan ju ej komma försent och skylla på färdsättet.
Om man köper livsmedel är det uteslutet att välja djupfryst, det hinner tina upp innan man är hemma.
Jag har arbetat i hela mitt vuxna liv, skött hus och hem, har fyra välartade barn som är min stolthet, betalat skatt och har gjort rätt för mig. Därför undrar jag, är man inte ens värd en värdig färdtjänst?
Vi pensionärer, åldringar, betalar väldigt hög skatt på den låga pensionen som många av oss har.
Ett förnedrande moment är att läkarintyg erfordras då man nått så hög ålder och haft färdtjänst i så många år, cirka 20 år, som jag. Tror ni Uppsalapolitiker att man blir friskare med åren, eller tror ni att det växer ut ett nytt ben och en ny arm, eftersom jag miste ben och arm i en olycka?
Hoppas på bättring, bästa politiker och ni som bestämmer i samhället.