Läkare och sjuksköterskor flyr det sjunkande skeppet. Under det förfall som pågått en tid har vi åtminstone kunnat känna oss trygga med den läkare och sjuksköterska som utvecklat och brunnit för verksamheten på vår akutmottagning. Tyvärr slutar nu dessa två sina anställningar. Arbetsförhållandena blev dem övermäktiga. På kort tid har fler fasta läkare slutat.
På vårdcentralen finns i dag endast en enda fast anställd husläkare. Han är fulltecknad. Att han dessutom arbetar endast halva kalendertiden gör inte saken bättre.
Förhållandena på vårdcentralen redovisades för en tid sedan i press varvid en för verksamheten ansvarig person avfärdade kritiken med ungefär följande utsaga: ”Kyrkogårdarna är fulla med oumbärliga personer.”
Att man offentligt ger uttryck för ett sådant cyniskt tankesätt ger var och en genast anledning till att starkt misstänka att orsaken till missförhållandena är att finna i ledningsfunktionen.
Rekrytering av läkare har vad som framkommit pågått resultatlöst i åratal. Är det möjligtvis ryktet som även här gått före?
Som läget är i dag kan man med fog säga att landstingets vårdcentral i Östhammar är motsvarigheten till sjöfartens Costa Concordia-katastrof.
Vid Costa Concordia-katastrofen var det enklare. Där kunde kaptenen entydigt ställas till svars och lagföras.
Jag hoppas att denna belysning blir startskottet till en debatt och önskar offentliga svar på följande tre inledande frågeställningar:
Vem bär ansvaret för utvecklingen vid Östhammars vårdcentral och vilken person utövar detta ansvar?
Vad tänker våra folkvalda politiker i landsting och kommun göra?
Finns det någon i tjänstemannaställning inom kommunal verksamhet som har att arbeta för Östhammars innevånares väl och ve?
Bostäder planeras och byggs. Folkmängden ökar. Vårdcentralen intar en nyckelroll i samhällsservicen och samhällets utveckling.