Klimat Det förefaller inte meningsfullt att argumentera med dem som redan har bestämt sig. Som tur är kan var och en själv studera fakta på IPCC:s (www.ipcc.ch) och NASA:s (climate.nasa.gov/evidence) nätsidor och bilda sig en egen uppfattning.
Klimatförändringens effekter drabbar ofta fattiga länder värst. Men även i Sverige kan vi få problem. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i ett regeringsuppdrag analyserat konsekvenserna av en översvämning i Mälaren. Enligt MSB kan då anläggningar som bedriver samhällsviktig verksamhet slås ut, med risker för samhällets funktionalitet och befolkningens liv och hälsa. Det kan handla bland annat om utebliven leverans av el, dricksvatten, fjärrvärme eller avloppsrening.
Som läkare har man en skyldighet att informera patienterna om hälsorisker, och även om sådana risker i en större skala, både lokalt och globalt, särskilt om de kan förebyggas. Således måste vi nu få våra beslutsfattare att inse att det är viktigt att vi snabbt får ner koldioxidutsläppen, för att minska klimatförändringens effekter på ekosystemet, samhällets infrastruktur och människors hälsa, och för att minska risken för över två graders uppvärmning, som ingen vet vad den kan leda till.
Det våra svenska politiker kan göra nu är att sätta mera tryck på övriga industriländer i klimatförhandlingar, efter att själva ha föregått med ett gott exempel. En annan viktig uppgift är att bygga upp samhället så att det blir mera uthålligt för kommande klimatförändringar.
Något vi vanliga medborgare kan göra är att sätta press på våra politiker att de nu måste agera mera skyndsamt och kraftfullt. Det kan man göra till exempel genom någon av de organisationer som är engagerade i klimatfrågan inför Klimatriksdag 2014 i Norrköping (klimatriksdag2014.se).
Anne von Heideman
överläkare, Akademiska sjukhuset