Senaste nytt är att Aleris säger upp avtalet med kommunen. All hemtjänstpersonal – 90 anställda – förlorar jobbet och 330 brukare (vilket fantastiskt ord – snubblande nära ”missbrukare”) får söka sig till en ny så kallad vårdutförare. Orsaken uppges vara ”krisande ekonomi” och att ”regelverket för hemtjänsten inte ger möjlighet för god omsorg.”
Anne-Marie Svensson, vd för Aleris, tycker att det är ”förfärligt”. På frågan om man inte kan tänka sig att sänka vinsten för bolaget svarar hon naturligtvis inte ja eller nej utan att ”vi pratar om flera miljoner minus för oss de tre senaste åren.” Tolka det som ni vill. När frågan om nedläggning kom upp för ett år sedan höjde kommunen ersättningen och lovade en översyn av regelverket. Aleris tycker inte att man har lyssnat tillräckligt på deras klagomål.
Avgående Ebba Busch Thor slår ifrån sig: Aleris har ”inte lyckats hålla tillräcklig effektivitet och anser att vi ställer för höga kvalitetskrav på vården. Vi ska ställa höga krav, så är det bara.”
Personalen fick beskedet i torsdags och blev bestörta. Brukarna får hem ett brev med information och kontaktas av en biståndshandläggare ”som hjälper till och svarar på frågor”. Agerandet går som synes ut över både kommunens tjänstemän, den anställda personalen i vårdbolaget och oss brukare. Man måste beundra kommunens tålamod med vårdbolagens krav på valfrihet. Det är underligt att våra makthavare tolererar denna förfärliga röra. Vi äldre brukare gör det definitivt inte.