Varför skäller alla på oss mjölkkossor?

Varför kallas korna för miljöbovar, undrar kossan Majros, genom Torsten Andersson.

Varför kallas korna för miljöbovar, undrar kossan Majros, genom Torsten Andersson.

Foto: Emil Langvad/TT

Insändare2019-11-16 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi mjölkkossor har det inte lätt nu för tiden, vi blir kallade för miljöbovar bland annat för att vi pruttar och rapar samt för att vår produktion av mat till människorna belastar miljön. 

Annat är det med de fyrbenta varelser här i grannskapet som gnäggar - människorna kallar dem för hästar. I Sverige finns det fler hästar än mjölkkor. 2016 uppskattades antal hästar till 355 000 och antalet mjölkkor till 330 000. Antalet mjölkkor minskar och antalet mjölkgårdar minskar raskt. Vanligt är att hästar bor i mjölkgårdar som omvandlats till hästgårdar. 

Från oss mjölkkor får ni människor mjölk (mejeriprodukter) och kött. Undrar vad hästarna producerar? Vi kossor skall insemineras, kalva och mjölkas. Vi blir i medeltal omkring 5 år gamla och föder två till tre kalvar. 

Hästar verkar vara riktiga gullegrisar, de omhuldas på bästa möjliga sätt. De verkar vara som smycken och prydnader i hagarna kring hästgården.  De får åka på resor till platser där de får visa upp sig - vilken lyxtillvaro. Men de anklagas inte för att vara miljöbovar. Vi mjölkkossor gör bara en resa, nämligen en enkelresa till slakteriet.

Jag kände mjölkkoskam när jag läste i UNT 27/10  (under Söndagshäng) om en från SLU som forskar om matens miljöpåverkan. Rubriken på artikeln var “Vi kommer undan för lätt med vår livsstil” vilket också var ett citat från forskaren. Jag läste att forskaren använde havremjölk till teet och hade egen häst.  

Läs mer om