Hur gör då nybörjaren som aldrig förut funderat över hur mat produceras?
­- Att tänka säsongsanpassat och äta grönsaker och frukt som årstiderna erbjuder är en bra start. Så här års är det inga problem, säger Susanne Johansson, forskare inom hållbar konsumtion, vid CUL, (Centrum för uthålligt lantbruk).
Just nu finns det många olika slags rotsaker som kålrot, palsternacka, kålrabbi, morötter rotselleri och kål; både vit och röd, som har odlats på friland förhoppningsvis i Sverige.
-Man kan laga jättegod mat med rotfrukter. Bara en sådan rätt som ugnsbakade är ju hur enkelt som helst, säger Johanna Björklund som forskar på hållbart lantbruk.

En annan bra idé när det gäller grönsaker och frukt är att välja sådana som har lång hållbarhet. Då är risken mindre att de fraktats med flyg vilket är det sämsta transportsättet. Lastbil är något bättre och båttransporterat är minst dåligt.
Så tomater och gurka bör man inte äta alls? De har ju rest långt från andra länder så här års och under sommaren kommer de svenska ofta från växthusodling med oljeuppvärmning?
-Nej, riktigt så hård mot sig själv behöver man inte vara. Tycker man att tomater är fantastiskt goda kan man väl lyxa till det då och då, men inte slentrianmässigt varje dag, säger Susanne Johansson.
-Numera finns även växthus som får energi från flis och pellets. Handlar man från en lokal odlare kan man fråga, säger Johanna Björklund.

Men enkelt är det inte för konsumenterna. Det finns planer på ett slags klimatmärkning men ännu är den inte verklighet.
Och så kommer vi till köttet. I förstone verkar nöttkött vara den allra största klimatboven på grund av att kor, liksom andra djur som idisslar, släpper ut mycket metangas som är en växthusgas. FN:s livsmedelsorgan FAO uppskattar att världens boskapsindustri står för 18 procent av de globala utsläppen av växthusgaser.
Fast att helt avstå från nötkött är ingen bra idé, tycker de två forskarna.
- Hälften av det svenska nötköttet som vi äter kommer från mjölkkor och de har ju redan bidragit med en massa mjölk. Man måste sätta kor i ett större perspektiv. De bidrar till ett öppet landskap och behövs för att vi ska kunna anpassa oss till ett framtida förändrat klimat, säger Johanna Björklund, som anser att den biologiska mångfalden kommer att vara avgörande för att vi ska kunna anpassa oss till förändringar i klimatet, med bland annat ökat sjukdomstryck och förändringar i nederbörd och temperatur.

Hon tillägger att det är bättre om korna ätit grovfoder, det vill säga gräs, än om de fått kraftfoder som det behövs en massa energi för att framställa och ofta är importerat.
Är det alltså bättre att köpa importerat kött än svenskt kött? De korna har ju gått ute och betat, och köttet har sen transporterats med båt, ett klimatvänligt transportmedel, medan de svenska korna har varit inne mycket och ätit kraftfoder?
-Nej, det är inte alls säkert. Dels har det importerade köttet varit nedkylt under transporten och det kräver energi. Dels kan man inte veta om de har betat på regnskogsmark. Regnskogen behöver skyddas, den samlar in koldioxid och motverkar de negativa utsläppen, säger Johanna Björklund.

De två SLU-experterna tycker att vi äter för mycket kött. Deras råd är att vi bör minska vårt köttätande. Det finns en nivå där efterfrågan och uppfödning överensstämmer för den biologiska mångfaldens bästa.
Men spelar det egentligen någon roll vad lilla jag väljer?
-Ja absolut, säger båda två utan minsta tvekan.
De anser att en människa kan påverka andra att tänka nya tankar.
- Mer medvetna val kan få till en ändring av produktionen. Även om en människas lilla handling inte flyttar berg kan det få effekter i ett större perspektiv, säger Johanna Björklund.
- Och som konsument har man makt. Man kan påpeka saker i affärerna och få butiksägare att ändra sortimentet. Se bara på vad som hände med oblekt papper på 1970-talet. Nu är det fullkomligt normalt i butikerna, säger Susanne Johansson.
Det kan alltså göra skillnad att ställa frågor i butikerna om transport och urspung. Att kräva varor med minsta möjliga klimatpåverkan är att visa handeln vad som är kommersiellt gångbart.