Att använda överskottsvärmen från sjö- eller havsvatten för uppvärmning av hus har funnits i Sverige sedan mitten av 70-talet.
- Metoden kom samtidigt som jordvärme och bergvärme började bli populärt och samma typ av värmepump används i alla dessa system. Effektivitetsmässigt är de också ungefär jämförbara. Stora fördelen med sjövärme är att det är enkelt och billigt att anlägga. Man placerar en slang med köldmedia på sjöbotten helt enkelt som ansluts till värmepumpen, säger Karl-Arne Larsson från Harbo som själv varit med och installerat några anläggningar i länet på 80-talet.
- Det är en ovanligt uppvärmningsform. Delvis naturligtvis på grund av att man är beroende av att ha ett någorlunda stort vattendrag nära huset, berättar han.

Konstnärsparet Å.C. Danell och Sonja Petterson har använt sig av sjövärme för uppvärmning av sitt funkishus invid ån i centrala Heby sedan 1982. Dessförinnan uppvärmdes huset, som är på 200 kvadratmeter, med hjälp av en oljepanna. Stigande oljepriser i kombination med ett ökat miljömedvetande gjorde att paret Danell-Petterson bestämde sig för sjövärme.
- Närheten till ån, som för det mesta har ett djup på runt två meter, gav oss ju den här möjligheten. Det var också det klart billigaste av alternativen vi tittade på, berättar Å.C. Danell.

En Bålstafirma installerade anläggningen som företaget tog fram i samarbete med forskare från Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Ungefär 150 meter slang av en extremt tålig kvalitet lades ned på åbotten med hjälp av tunga sänken på en sträcka av 75 meter. Slangen fylldes med glykolvätska och kopplades sedan till en värmepump placerad i husets garage. Sedan dess har anläggningen tuffat och gått och försett huset med både värme och varmvatten.
- Vi har varit oerhört nöjda med den här uppvärmningsmetoden. Vi har haft en värmepatron som slagit till då utetemperaturen letat sig ner mot -20 grader men den har inte behövt gå många dagar under de här åren. Man ska nämna att vi nöjer oss med en innetemperatur på runt 17-18 grader, säger Sonja Petterson.

2004 hade pumpen tjänat ut och ersattes då med en ny. Glykolet i slangarna byttes också ut mot en miljövänligare vätska. Funkishuset, som byggdes på 30-talet, slukar med nuvarande system årligen 16000 kilowattimmar för uppvärmningen.
- Vi har en uppvärmningskostnad på ungefär 20000 kronor per år, skulle vi använda olja fick vi räkna med uppemot 70000 kronor, säger Å. C. Danell.

Det finns statliga pengar att hämta för den som byter till ett sjövärmesystem. Men bara om man går från direktverkande el.
- Bidrag betalas ut för den delen av utgifterna som härrör sig från rörinstallationer inomhus. 30% av arbets- och materialkostnaderna, högst 30000 kronor, ges det bidrag för. För dem som går från olja finns det däremot inga pengar att hämta, berättar Jan-Erik Gustavsson från Boverket.