- Motsatsen till att vara klimatsmart är att köpa småkrukor med färdigodlade färska kryddor som drivs upp i oljeeldade växthus och kommer i lastbilar från Sydeuropa, säger Johanna Björklund och Charlotte Lagerberg Fogelberg, rådgivare vid Centrum för uthålligt lantbruk vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Att vara klimatsmart innebär också att också tänka på hur förpackningarna ser ut när det gäller till exempel körsbärstomater, kiwi och vindruvor.
- Plastförpackningarna som de säljs i är allt annat än miljövänliga, säger Johanna Björklund.
Samma sak gäller för de plasttråg som vissa importerade päron och äpplen säljs i.
- Det har gjorts studier som visar att polystyrentrågen är lika miljöovänliga som själva frukthanteringen, med besprutningar och transporter, säger Charlotte Lagerberg Fogelberg.

Även om intresset för närodlat har ökat, så är hemmaodling i Sverige ingen stor del av livsmedelsproduktionen. Ändå kan hemmaodlandet begränsa utsläppen av växthusgaser eftersom nästan inga fossila bränslen används. Och odlandet behöver inte begränsas till den som har egen villaträdgård.
- Man kan blanda vackert och matnyttigt i sina balkonglådor, odla ampeltomater, så en rad plocksallad eller persilja, eller blanda in timjan och basilika i blomsterplanteringarna, säger Charlotte Lagerberg Fogelberg.
Näst bäst efter egenodlade tomater är att köpa svenska, även om de skulle vara växthusodlade. - De svenska är klimatsmartast eftersom mer än hälften odlas i växthus som drivs med spillvärme.
Bananer är svenskarnas favoritfrukt. I Sverige äter vi mest bananer i världen per person och år, 17 kilo (med undantag för de länder som själva producerar bananer). Bananexporten tär mycket på miljön, genom intensiv besprutning, långa transporter och energikrävande kylrum.
Att börja köpa ekobananer i stället vore därför en enorm miljövinst, påpekar Charlotte Lagerberg Fogelberg.



Klimatsmarta grönsaker för egna trädgården

Närodlade grönsaker i all ära - allra mest klimatsmart är den som odlar sin egen mat och inte tar bilen för att åka ut på landsbygden och köpa närodlat. 3,7 miljoner svenskar bor i enfamiljshus och skulle kunna odla en hel del livsmedel i sina trädgårdar.

Bönor och ärter
Den som har gott om plats i trädgården gör en insats för miljön genom att odla egna baljväxter i trädgårdslandet - sockerärtor, bondbönor eller haricot vertes - i stället för köpa till exempel kenyanska motsvarigheter som anlänt med flyg i miljöfördärvliga plasttråg. Skörda bönor och ärter i omgångar och frys in allteftersom. Ärtor och bönor går bra att odla på balkongen. Sår man dem med någon veckas mellanrum kan man dra ut på skörden längre.

Tomater
Mest energi och koldioxidutsläpp sparar den som odlar sina egna tomater. Tomater kan odlas i växthus, på friland och på balkonger. Speciellt körsbärs-, ampel- och vildtomater passar bra för balkongodlingen genom sitt lilla format. Tomater har kort hållbarhet som färska. De kan kokas och lagras lufttätt, eller förvällas och frysas in, antingen hela eller i form av tomatröra. Tomaterna kan även torkas i ugn.

Potatis
Att odla potatis själv är faktiskt inte speciellt klimatsmart. Potatis är det födoämne som du sparar minst energi och koldioxidutsläpp på genom att odla själv. Köp i så fall hellre ekologiskt odlad potatis, och använd i stället din egen jord till att odla annat, kanske sparris, broccoli, svartrötter, morötter eller kronärtskockor.

Mangold, ruccola och spenat
Att odla sin egen mangold och spenat är klimatsmart. Såväl mangold som spenat drivs upp i växthus och transporteras sedan med lastbil. Både mangold och spenat är lättodlat och trivs fint i balkonglådor. Den egna babyspenaten smakar dessutom betydligt bättre än de vissnade blad du betalar dyrt för i livsmedelsbutiken. Både mangold och spenat går utmärkt att frysa in.

Grönkål, vitkål och ruccolasallat
Ruccolasallat, dyr och miljöovänlig i importerad form, är lätt att odla. Så i omgångar hela sommaren, på friland eller en rad i balkonglådan, men vattna rejält, annars blir ruccolan besk.
Vitkål är tacksamt att odla och kan dessutom förvaras länge. Grönkål är C-vitaminrik, kan frysas in, och nästan omöjlig att misslyckas med på friland. Står sig väl till och med mot snö, och kan skördas ända in i november.

Groddar
I mitten av april är det allra svårast att få i sig miljökorrekta C- och D-vitaminer och oxidanter. Det finns inte mycket närodlade svenska grönsaker så här års. Därför är egen groddning ett utmärkt alternativ för den som vill tänka miljösmart. Alfagroddar är enklast, men man kan också testa att grodda solrosgrön, gröna ärter, kikärter och krasse.

Persilja, citrongräs och andra kryddväxter
Fler kryddväxter än man tror kan klara att övervintra på fönsterbrädet, till exempel rosmarin, persilja, citrongräs och oregano. Kryddväxterna bör stå svalt och ljust. Övervattna dem inte! Kryddorna kan förstås också plockas och antingen frysas in eller torkas.

Vitlök
Lättodlad. Vitlöksklyftorna sätts vanligen på hösten men det fungerar bra att sätta dem på våren också. Skär av klyftornas toppar, lägg i vatten några timmar, plantera i jorden - antingen på friland eller i balkonglåda. I balkonglådan har vitlöken dessutom egenskapen att den håller skadeinsekter i schack.