Man ska inte tro på allt man läser. Särskilt på Chat GPT. Jag kollade mej själv, och ena gången sa den att jag egentligen heter Jack, en annan gång att jag har varit med i humorgruppen Klungan, en trejde att jag har varit gift med Helen Sjöholm. Ingenting av det stämmer (åminstone inte såvitt jag minns.) Den förnicklade chattroboten sitter och killgissar hejvilt!
Då kollade jag upp mej själv på lite andra ställen också, till exempel hitta.se. Och där stod det också en massa nonsens. Som att jag precis fyllt 59 år. Det står det förvisso i passet och på körkortet och på massa andra ställen också, och det var runt 863 personer som grattade mej till den dagen på Facebook, men jag tror inte att det stämmer.
En 59-åring är ju en farbror med prostatakänningar, artros i höften och förhöjd toalettsits. Jag är fortfarande i åldern att om jag skulle börja träna tennis nu, så skulle jag nog ha chans att inom 10 år spela på elitnivå.
Jag frågade mina barn om var jag befinner mej åldersmässigt. Och dom berättade vad jag är:
En boomer.
Jag visste inte vad det betydde (vilket tydligen var första tecknet på att jag faktiskt är just det). Och så drog dom en lista på vad boomers gör, och jag uppfyllde alla kriterier. Jag skriver sms med ett pekfinger. Jag letar ständigt mina läsglasögon. Jag skriver ut flygbiljetter på papper. Jag tittar på Rapport klockan 19.30 (och behöver hjälp med att slå på teven).
Jag talar om för folk att man inte får blanda ihop ”före” och ”innan”. Jag tycker att ängsligheten över ord och yttryck man inte får använda har gått för långt. Jag sparar alla gamla ekonomipapper i pärmar. Jag berättar vitsar. Jag har Facebook. Jag har jättehög gammaldags ringsignal på min telefon. Jag använder gråtskratt-emojin när jag skriver sms samt skriver ”ok” för att meddela att jag uppfattat ett sms som andra har skickat.
Utöver det är jag cringe (ungefär ”pinsam” upphöjt i 37). Särskilt när jag berättar småfula vitsar när barnens kompisar är med.
Så det är väl helt enkelt så att denne boomer som är extremt cringe faktiskt har fyllt 59 år och aldrig kommer att bli nånting i tennis. Han är i utförslöpan. På väg ner.
Därför tog jag med mej barnen ut till ladan. Den är proppad från golv till tak med prylar. 120 kubikmeter med framför allt mina teatergrejer. Pirathattar, banankostymer, frigolithästar, kulisser. Vi tittade på det enorma berget av oanvändbara saker, och så sa jag med ett leende till barnen:
– Tänk. En dag kommer allt det här att bli ert.