En höstpromenad med en "vetenskaplig vÀn" Àr precis vad Maria StrÞmme behöver. Och i Uppsala Àr chansen god att skaffa sig tröst hos vÀlutbildade kontakter.
Enligt mÄnga sjÀlvhjÀlpsböcker kan vi vÀlja vilka tankar vi tÀnker och sÄledes hur mycket lycka och trygghet vi kÀnner. Det ligger sÀkert nÄgot i detta för den som kan styra sina tankar. SjÀlv Àr jag urdÄlig pÄ det. Min hjÀrna gÄr stÀndigt pÄ högvarv för att analysera det jag tar in frÄn dagstidningar och tv, vetenskapliga tidskrifter och möten. Och jag tÀnker ofta att de senaste tre Ären radikalt har Àndrat vÄrt kollektiva psyke. Aldrig tidigare har man mer eller mindre samtidigt upplevt pandemi, krig, hotfull vÀrlds- och privatekonomi, samt en stegrande klimatkatastrof som initierar utveckling av tekniska lösningar för att vi ska kunna överleva pÄ Mars.
Vi behöver tveklöst tröstas! Jag skulle tröstas bÀst om jag regelbundet kunde fÄ gÄ en promenad eller dricka en kopp kaffe med exempelvis en vÀrldsledande historiker, nationalekonom, östeuropaforskare, virolog, psykolog, eller filosof. Inget slÄr den tröst jag hittar i vetenskapliga vÀnner ("VV") för att hantera en synnerligen oförutsÀgbar framtid.
Sommaren 2020 drabbades en som stÄr mig nÀra av komplikationer efter covid-infektion. Viruset var nytt. Det fanns ingen vetenskaplig evidens kring behandlingsmetoder. Man prövade sig fram. Under denna sommar fick jag tvÄ nya VV, en ledande immunolog som en av mina kollegor introducerade mig för, och en disputerad lÀkare med starkt intresse för detta nya virus. Under sommaren höll vi tre, nÀstan pÄ timmesbasis, tillsammans koll pÄ forskningsfronten inom mekanismerna som orsakade olika covid-komplikationer och vilka behandlingar som testades pÄ sjukhus globalt. PÄ sÄ vis kunde vi hjÀlpa den drabbade med att fÄ rÀtt typ av undersökningar och med att ge varandra tröst i en oviss och skrÀmmande tillvaro.
Detta tÀnker jag pÄ i dag nÀr jag fÄr en stÀndig ström av e-post, brev och telefonsamtal med frÄgor om nya nanoteknologiska behandlingsmetoder för cancer och nervskador och nÀr folk, pÄ olika sammankomster och fester, vill prata om hur mitt vetenskapsomrÄde kan anvÀndas för att lösa olika problem de brottas med privat eller professionellt. DÄ vill jag vara en bra VV, hitta relevanta kliniska studier för de sjuka och svara med sÄ mycket fakta som jag kan till den som letar efter nya lösningar. Att hjÀlpa och trösta med kunskap kÀnns inte bara gott för mottagaren utan ocksÄ för avsÀndaren. NÀr vi delar kunskap baserat pÄ granskade vetenskapliga resultat bidrar vi dessutom till en utveckling baserat pÄ fakta. SÄledes, tveka inte att dela med dig av det senaste inom ditt omrÄde nÀr din omgivning frÄgar!
Enligt SCB Àr 43 procent av Uppsalaborna mellan 25 och 64 Är högutbildade. HÀr finns med andra ord bra förutsÀttningar att hitta en VV.
Förresten har det nog alltid varit komplicerat att vara mÀnniska, ocksÄ utan pandemi och hotande tvÄngsförflyttning till Mars. Det pÄminns jag om nÀr jag lÀser Ärets litteraturpristagare Annie Ernauxs böcker. Hon hade behövt en VV att hÄlla i handen bÄde 1958 och 1963 nÀr hÀndelserna kring "En flickas memoarer" och "OmstÀndigheter" utspelas tÀnker jag, och tar en kvÀllspromenad med The Arks "It takes a fool to remain sane" pÄ högsta volym i hörlurarna.