En höjdpunkt inför julen har i många år varit husbygget med min dotter. Vi bollar idéer och gör ritningar och skrider sedan till verket. Jag köper in byggnadsmaterialet och lite förfriskningar, plockar fram verktyg och kollar upp lite detaljer på nätet i vissa fall.
Inget bygglov krävs utan det är bara att sätta i gång. Helt riskfritt är det inte, vi har genom åren varit med om flera arbetsplatsolyckor – tak har rasat och ett år hällde jag smält socker över händerna på min dotter, men i det stora hela har det gått bra.
Byggena har verkligen varierat, vi gör aldrig samma hus två gånger. Ett år byggde vi Västtysklands ambassad i Stockholm som den såg ut strax efter att sprängladdningen exploderat i den ockuperade ambassaden den där våren 1975. I förgrunden stod en brunbränd och uppjagad Bo Holmström.
Ett annat år byggde vi den numer nedlagda korvkiosken i Grums, den som hade en gigantisk glasstrut på taket. Ägaren blev riktigt rörd när jag visade honom bilden under sommarsemestern året efter. Den omdebatterade transformatorstationen i Carolinabacken var lättbyggd, där låg svårigheten i att få till DDR-konsten i kristyr.
Vad det blir i år är inte helt spikat än. Det enda som är helt klart är att det är pappa som får stå för degen.