För några år sedan började det bli populärt med runda diskhoar. Även jag tyckte att det såg läckert och modernt ut med en cirkulär vask i stället för den gamla, fyrkantiga, tråkiga.
Sedan insåg jag att det ju faktiskt finns en anledning till att diskhoar har varit fyrkantiga i så många år. Det är helt enkelt mer praktiskt. Försök att diska en stor ugnsplåt i en liten rund diskho så förstår du vad jag menar.
Faktum är att det är svårt att förstå i dag hur mycket tankemöda det faktiskt ligger bakom hur våra kök ser ut.
Fram till och med 1930-talet hade Sverige den sämsta bostadsstandarden i hela Europa och det gällde förstås även köken.
De försök som ändå gjordes för att förbättra situationen var ofta skrattretande. De män som konstruerade dåtidens kök var nämligen helt oinsatta i hur köksarbete faktiskt går till.
Under ”Hemutställningen” i Stockholm 1917 visade några stolta arkitekter upp sina moderna kök. När husmödrarna sedan försynt ifrågasatte varför köken var så opraktiska avfärdades kritiken snabbt. Kvinnor klarar inte av att tänka i konstruktiva banor och därför är de inte heller kapabla att planera ett kök, ansåg de bildade männen.
På 40-talet började dock äntligen ingenjörer och arkitekter intressera sig för köken. Hemmafrun skulle uppvärderas och hennes arbetsplats underkastas samma effektivitets- och ergonomikrav som fabriksarbetarens. Kvinnornas egna erfarenheter var plötsligt högintressanta.
Man observerade husmödrar i deras vardag, mätte, tog tid och analyserade. Avståndet mellan ugn, spis och diskho skulle vara optimalt. Arbetsbänkarnas höjd skulle anpassas efter kvinnors medellängd. Allt dokumenterades minutiöst i form av diagram och kalkyler.
Självklart har mycket hänt sedan dess, men påfallande mycket av det man kom fram till då gäller än i dag.
Nästa gång du hackar lök, ställer in något i ugnen eller diskar kan du ägna dessa våra förfäder en tanke, alla de som gav oss en av de bästa köksstandarderna i världen.
Inte minst bör du tänka på dem nästa gång du ska välja en ny diskho.