Söker fortfarande. Letar något eget. Du som brukar läsa mina krönikor har nog sett det mellan raderna. Runt köksbordet kommer maken och jag ofta tillbaka till samma diskussion: Hur vill vi bo? (Och mer sällan uttalat: Ska vi flytta igen?)
Vi väger för och emot. Jag skickar Hemnet-länkar i mängder och alldeles för ofta. Det blir för många hus och hem. Det är svårt att sortera. Och så illa har vi väl inte det ändå? Äppelträdet är rotat och de skära rosorna blommar snart.
När semestern kommer reser vi över Sverige. Vi hemestrar inte så mycket. (Att semestra hemma.) Vi remestrar, reser hit och dit. I huvudet snurrar klassiska Macken-visan “Man ska ha husvagn”. Du vet den där trudelutten: “fem minuter Falsterbo och fem minuter Koster”. Vi stannar längre än så. Vi inspireras. Så här kan man bo. Vi bor på alla möjliga sätt under våra resor. Från slott till koja. (Typ.) Från hus till stuga. Från hotell till tält.
På remestern hittar vi den perfekta planlösningen i ett litet gårdshus i Skåne. Huset har bara två rum förutom kök och toalett. Men det räcker gott. Det är fönstren i fyra väderstreck som gör det. Ljusinsläppen skapar separata rum, trots avsaknaden av innerväggar.
Övervåningen har utsikt över havet. Taket är snett och går ned till golvlisten. Bakom bäddsoffan bildas ett hemligt gömställe, perfekt för barnens lek. Barnrummet och de vuxnas sovrum skiljs av med trappavsatsen. Snyggt och enkelt.
Allra bäst är lösningen i köket. Här är alla vardagssysslor samlade i samma rum. Köket är i en långsmal korridor, som fortsätter till både garderober och tvättpelare. Medan du väntar på att pastan ska koka klart kan du hänga tvätten eller tömma tumlaren. Vi lever supereffektivt.
Det är ett fint hus vi besöker. Snart kör vi vidare. Några veckor senare bor vi mer trångt. Men ändå: remestern slutar och vi börjar semestra. En solig dag i hängmattan. En rovfågel cirklar högt upp i skyn. Självklart är stugan röd och har vita knutar. Vad hade du annars väntat dig? Den ligger nära en badstrand i Bergslagen.
I trädgården finns rabatter att rensa och gamla hallonkvistar att ta bort. Just den sortens arbete som jag älskar. På alla sätt är dealen idealisk. Vi lånar stugan ibland och betalar med en klippt gräsmatta eller rensat ris. Husets underhåll behöver vi aldrig oroa oss för. Det är inte vårt ställe.
Stugan är som gjord för lata semesterdagar. Och vem vet, nästa år har vi kanske funnit något eget. Eller så fortsätter vi att remestra – och tar det bästa av andras smultronställen.