Grabbarna på fiskepiren borta vid Kungsängsbron har cyklat dit med den bärbara grillen på pakethållaren. Nu har de ställt den stadigt nära vattnet och fått fyr på kolet. En fiskar, medan den andre grillar korv. Regnet hänger i luften och det är mössa och vantar som gäller för cyklister. "Att ni orkar!" säger jag och får svar på tal direkt: "Vadå, det här är livet ju. Äntligen grillsäsong!"
Man kan ju lite undra varför det är så poppis att stå ute i elementen och laga mat. Men det känns som ett annat mer avslappnat liv. Det är inte så viktigt om det regnar eller är strålande sol. Om grillen är en webervärsting eller en hopsvetsad tunna. Mat blir det ändå. Rutinerna kastas över ända. Man tar det som det kommer. Pratar till punkt eller tiger och tänker. Terapigrillar.