Det finns så mycket att känna oss maktlösa inför. Mer än vanligt, har det känts som den här sommaren. Det säger vi i och för sig ofta, och världen blir ju bara bättre och bättre – i alla fall enligt Uppsalasonen Hans Rosling.
Och det är gott så, men det finns en hel del anledningar till maktlöshet och magont ändå. Ebolautbrottet i Västafrika, Gaza, den radikala högerextremismens framfart i Europa. Sedan har vi situationen i Centralafrikanska republiken som håller på att eskalera till folkmord och så det fasansfulla kriget i Syrien som lär pågå länge, länge.
Hemskheter som jag inte kan få grepp om eller förstå vad de på riktigt innebär.
I skrivande stund drar dessutom brandrök in över Uppsala från den största svenska skogsbranden i modern tid. Även där känner jag mig maktlös. Går det att göra något?
Mitt i allt det där hade vi en artikel på konsumentsidan i UNT som hette "Myterna om återvinning". Ett citat väckte särskilt mitt intresse: "Att återvinna en enda konservburk ger en energivinst som motsvarar 33 timmars lystid hos en lågenergilampa." Där ja, 33 timmar! Att det var sämre för miljön att skölja ur burkar och förpackningar med vatten än att slänga dem direkt i brännbartpåsen avfärdades dessutom som en stor myt.
I en notis läste jag sedan att om man lägger locket på kastrullen under matlagning så använder man bara en tredjedel så mycket energi som annars hade förbrukats.
Det går tydligen att förändra, i all sin enkelhet.
För ovanpå alla de där hemskheterna som jag tidigare nämnde finns det där hotet , klimatförändringarna, som vi skjuter framför oss i frånvaro av akut risk för oss själva. I alla fall i den här delen av världen, än så länge.
En undersökning av Globescan förra året visade att intresset för miljöfrågor är lägre än någonsin i världen. "Men i Sverige bryr vi oss väl om miljön?", kan man tänka. Men upp med en hand den som hört något valfläsk om miljön inför höstens riksdagsval. Vi kan tydligen vänta med problemen fyra år till.
Därför fick jag lite hopp av den där konservburken. Hushållen kan göra så mycket mer, konstaterade Åsa Stenmarck, avfallsexpert på IVL Svenska miljöinstitutet, i samma artikel. "Krångliga system, myter och ren lathet håller tillbaka utvecklingen", menade hon.
Myter och ren lathet borde ju vara lätt att åtgärda. Läs på och borra ned huvudet.
Kanske finns där en yngre generation hemma, som lär sig, tar efter, för vidare. För om inte vår generation gör något drastiskt är det nog på tiden att nästa gör det.
Det hela är hopplöst, frustrerande och magsårsframkallande. Men någonstans ska man väl börja, så i kväll tvättar jag ur den där konservburken.
Mitt hem är min borg, och där kan jag i alla fall göra skillnad.