”Snart är det bokrea”, hörde jag mig själv säga häromveckan. Så här i efterhand känns det som en lätt överdrift. Det kändes det i och för sig som redan då. För även om tiden går snabbt nuförtiden är det fortfarande långt till februari, det ska erkännas.
Det hela är egentligen rätt lustigt. Jag läser ju knappt böcker. Ändå ser jag mig fortfarande som en bokmal och min ”att läsa”-lista är lång. Jobbigt lång. Jag ska läsa klart ”A freewheelin time” av Suze Rotolo, ta mig an Kristian Gidlund, läsa Richard Ford och ge Haruki Murakami en chans till efter i mitt tycke halvdana ”1Q84”. Och så vidare. I brist på tid att läsa sparar jag på ännu fler böcker. Men som en simpel student har jag snällt fått stå med mössan i hand och vänta på februari för att inhandla skönlitteratur. Resten av året har jag ju lagt pengar på böcker som mest upptar plats (studentlitteratur...) i en bokhylla jag har så stora drömmar för.
Senaste gången jag var på bokrea tog jag med mig en sportväska och fyllde den med läckerheter. Inte så smakfullt kanske – framför allt inte ur något sorts anti-konsumtionsperspektiv som jag annars försöker tillämpa på saker och ting. Böcker är dock exkluderade från detta perspektiv. De är ju kunskap! Sådant kan man konsumera hur mycket som helst, tänker jag. E-böcker passar liksom inte lika bra i bokhyllan heller. Tacka vet jag inbundna böcker.
Böckerna i den enda, överfulla bokhylla som finns där hemma är för övrigt färgkoordinerade. Vitt högst upp, sedan grått, blått, grönt och så vidare. Rätt snyggt, tycker jag själv, och det är sambons förtjänst. Lättare att hitta är det också, jag kommer snarare ihåg en boks färg än dess författare.
Nåväl. Någon gång ska jag ha ett helt bibliotek som vardagsrum. Det är ett löfte till mig själv. Det ska se ut precis som Peter LeMarcs vardagsrum, bortsett från att hans inte är färgkoordinerat. Tidigare i somras såg jag nämligen en intervju med Peter LeMarc i en kvällstidning. Han hade precis ett sådant vardagsrum som jag vill ha. Böcker från golv till tak, från höger till vänster. Överallt. Några stod i raka led, andra var hafsigt inlagda som om han precis letat upp något i dem. Han såg klok och lycklig ut, Peter. Tänk om vardagsrumsbibliotek har den inverkan på människor…? Hoppas, hoppas. Snart är det februari.