I nästan tre år nu har jag skrivit krönikor här, mest har de ju handlat om funderingar kring livet, och kring kärleken. Oftast om mig själv vid något vägskäl. Till en början var stigarna många, pojkarna unga och nätterna långa.
Sen kom drömmen om klotgrill, kanske det där mötet med nunnan gjorde sitt, när jag en gryning haltade hem i fodralklänning och svidande hälar.
Då kom funderingarna kring att träffa den rätte och hur svårt det var i en stad bestående av bajsnödiga ekonomstudenter och frånskilda 45-åringar, de som minglar på Stationen i skidjacka. Men det krävde också en rannsakning av mig själv. Hade jag själv någonsin varit den rätta? För någon?
Att erkänna sina brister i krönikaform inför hela stan har varit fantastiskt. Som terapi. Det har fått mig att förstå att jag inte behöver någon som är lik mig, snarare tvärtom.
Jag klickade hem en slottsweekend på Let's deal och bjöd med Jonas med remsandalerna. Honom jag hade älskat så länge men som jag hade trott var lite för ordningsam för mig. Ett klick på ”köp” och jag fick en liten familj och en ljus framtid för 1500 kronor. Livets stora lycka är att få dela livet med honom. Den praktiska, den som amorterar, den som är ute i god tid, den som gillar fotriktiga skor. Han som påminner utan att låta som om han tjatar. Som hjälper med jobbiga blanketter från helvetet, men som också målar mina tånaglar när jag inte når. Han som alltid svänger in vid varje loppisskylt fastän han inte vill ha fler vaser i hyllorna. Han som frågar mina vänner hur det gått med deras viktiga projekt när jag själv glömt att fråga dem.
Häromdagen gick jag ut, höggravid i långklänning på Birger Jarls sommarpremiär. Jag tänkte att jag skulle passa på. Om vattnet gick, kunde jag ju bara låtsats att någon spillt ner mig med gintonic och promenera upp till Ackis. Alltså inget som skulle kunna sluta i en sexig ung Citykrönika om äventyr i sommarnatten.
Nej nu är det mest spännande i mitt liv BB-väskan som står i hallen. Och trots att mina mamma-vänner tipsat om bästa hemorrojdkrämen och att jag med fördel kan använda babyns blöjor som bindor efter förlossningen, ser jag fram emot ett nytt kapitel i livet. Med mitt livs kärlek och vårt lilla knytt.