Senast jag besökte Tokyo Motorshow var 2001. Då kom jag hem med känslan av att ha tittat in i en ovanligt färgsprakande och kacklande hönsgård. Det var ingen hejd på uppfinningsrikedomen och de knasgeniala infallen.
År 2015 finns ett mått av galenskap kvar – åtminstone jämfört med de europeiska bilsalongerna, där vi knappast ska förvänta oss att Renault, Audi, Volvo, BMW eller Mercedes drar på smilbanden. Inte Volkswagen heller, ens i vanliga fall utan dieselskandaler.
Ändå är det som om Tokyosalongen också slutat ha slipsen till pannband. Kanske beror det på att mycket av den teknik som nyligen verkade futuristisk och svår att ta på allvar plötsligt är ett steg ifrån serietillverkning.
Den stora snackisen i Tokyo – och hela bilvärlden för den delen – är självkörande bilar. Redan i dag har många bilar stödsystem som kan panikbromsa bilen om kön framför stannar eller en fotgängare skenar ut i gatan. Alltfler bilar kan styra tillbaka automatiskt om föraren tappar koncentrationen och är på väg in i nästa körfält.
Nästa steg är att bilen faktiskt kör själv, vilket enligt bilindustrin kommer att vara ett viktigt steg på vägen mot den olycksfria trafikmiljön. Dessutom kommer förarens tid att frigöras så att han eller hon kan ägna sig åt internetbaserade nöjen. Kanske se på strömmad film – där biltillverkaren givetvis ser till att tjäna några kronor på varje visning. ”Tiden som folk tillbringar i bilen är vår prime time”, som Audichefen Rupert Stadler sa vid en pressträff tidigare i höstas.
Samtidigt betonar alla biltillverkare, som just nu öser ofantliga forskningsresurser på ”autonomous driving”, att även framtidens bilar ska kunna manövreras av föraren. Jag antar att det är för att ta udden av motviljan hos alla som tycker att bilkörning är kul, avkopplande, intressant och i största allmänhet livsförhöjande.
Vid Tokyosalongen 2001 minns jag att jag fnittrade åt någon konceptbil som skulle tolka förarens sinnesstämning och anpassa innerbelysning, ljudsignaler etc efter humöret. Det var ju inte särskilt high-tech ens då, men grejen är att det blir allt svårare för biltillverkarna att få oss att tappa hakan.
Redan i dag rullar det bilar på våra vägar som till dels kan kallas självkörande. Inom fem kommer flera tillverkare att ha bilar som klarar stadstrafik på egen hand (komplexiteten är svår att föreställa sig, men jag har åkt i prototyper som klarar sig hyggligt redan nu).
Framtiden har aldrig varit mer greppbar än nu. Men ändå – nog finns det väl nya tankehöjder att sikta mot? Det vore kul om nästa Tokyosalong kunde bjuda ordentligt kackel i hönshuset.