I dag är det dymmelonsdag och alla som läst Astrid Lindgrens böcker om barnen i Bullerbyn vet vad som kan ske då. Ett dymmelonsdagspass, bestående av en skämtsam teckning, kanske med häxmotiv eller en vits, sätts fast av någon annan på ryggen. Förr trodde man att häxor behövde pass för att nå Blåkulla, därav seden.
Dymmelonsdagen inleder annars påskfriden. Namnet kommer av att metallkläpparna i kyrkklockorna ersattes i påsktid av trästavar, dymblar eller dymlar, för att ge en dämpad klang. Jag föredrar nog frid före en Blåkullaresa. Verkar vingligt med kvast.