Alla borde ha en klantbudget

Per Johansson åker taxi i kamp mot klockan och taxametern. Pengarna tar han ur sin klantbudget.

Per Johansson

Per Johansson

Foto:

Uppsala2010-01-22 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
"God morgon, vi ska ta en liten tur du och jag. Först till Ferlinsgatan där jag ska springa in och hämta ett passerkort och sedan ska vi till UNT på Klostergatan".

Varje år avsätter jag mellan 500 och 1 000 kronor i en klantbudget. Det är pengar som jag får använda till att reparera klantigheter utan att behöva känna att det svider i plånboken. Och befinner man sig utanför en port i Höganäs, ska vara först på plats på jobbet och har glömt passerkortet hemma i Löten är en taxiresa på klantbudgetens belastning en utmärkt lösning. Jag har gjort den här resan en gång tidigare. Då hade jag hunnit ända fram till UNT:s kvällsingång på Klostergatan innan jag märkte att det lilla kortet inte var med.

Taxin kryssar fram i den kyliga vintertrafiken mellan rödljus och provisoriska rondeller. Det är varmt och bekvämt. Alla borde ha en klantbudget. En gång lade jag 800 spänn på en taxi till Stockholm när jag hade glömt att Stockholmspendeln inte går fullt lika ofta på lördagsmorgnar som på vardagar. En annan gång gick den till parkeringsboten när jag hade missat att hela Uppsala centrum är en zon med max 15 minuters parkering. Jag har hittills inte hittat någon väg in i centrum utan att man passerar en skylt om regeln, men jag letar fortfarande...

I Löten springer jag i kamp mot klockan och taxametern upp i lägenheten och hämtar kortet. Sedan bär det av in mot centrum igen. Men just när jag ska hoppa ur taxin inser jag att passerkortet är spårlöst borta.
"Jag måste bara, förlåt...", försöker jag. "Jahaja", suckar taxichauffören. "Bara några sekunder till", vädjar jag. "Jahaja", säger chauffören med en ännu djupare suck.

Plötsligt går det upp för mig att jag just har använt 190 kronor av klantbudgeten till att förvandla ett kvarglömt passerkort till ett försvunnet dito. Med ett gnyende börjar jag stänga taxidörren.
"Det ligger något här mellan sätena", säger han plötsligt med en påtagande brist på engagemang.
Innan han har hunnit säga mer har jag kastat mig in i bilen igen. Jag nappar åt mig passerkortet och kastar mig ut ur taxin precis innan den drar iväg med en rivstart.
I trapporna upp till redaktionen bestämmer jag mig för att i år avsätta en budget som ska täcka för klantig hantering av klantbudgeten.
Läs mer om