Är man fortfarande barn om mamma tar hand om tvätten?
"Jaså ... supit upp studiemedlet?" Studentlivet är en sista hållplats innan man måste börja ta ansvar för sitt liv, skriver Sara Pankowski.
Sara Pankowski
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Dags att snegla över axeln och se tillbaka på ytterligare ett år i Uppsala som inte alls blev som man tänkt sig. Ett tillfälle att skratta åt den man varit och kanske förfasas över den man blivit.
Har jag lyckats växa mig vuxen? Som student kan man prassla i balklänning, skråla snapsvisor och dricka avec till kaffet i tron att man håvar in vuxenpoäng. Samtidigt vet jag dem som lagrar smutstvätt att ta med hem till mammas tvättmaskin. De åker med vinfläckar och återvänder med strukna skjortor och pengar som föräldrarna smugit ner i fickan.
Betyder det att jag fortfarande är ett barn?
Den student som vill har möjlighet att springa i färgglad overall och skrika ramsor, som vilket dagisbarn som helst. Å andra sidan krävs det att man betalar räkningar, dammsuger och fixar matlådor. Vi står med ansvar i ena vågskålen och med fest i den andra. Vuxen kontra barn.
Effekterna av hur svårt det kan vara att balansera syns på de långa köerna hos Csn. Handläggaren undrar hur någon som titulerar sig "studerande" kan ha missat halva terminens poäng. Har en närstående gått bort? Har du varit allvarligt sjuk? Genomgått operation? Nä, svarar studenten, jag har väl festat en del. Tystnad. Handläggaren funderar över vad hon ska skriva. Supit bort pengar lånade från staten?
Studentlivet tycks inte bestå av annat än vågskålar. Prestera kontra njuta. Vara duktig kontra må bra.
Plötsligt tippar den ena skålen över. Det är en konst att kunna lasta jämnt. För varje krav man lägger i den ena vågskålen ska man unna sig ett nöje i den andra. Dessvärre kommer krav sällan ensamma, de håller sig i grupper om minst fem och har som specialitet att tynga ner vågskålar. Att vara duktig, är det att ha goda resultat i skolan, jobba extra, ha sparkonto, träna regelbundet, vara smal eller att ha kreativa intressen? Snarare är det alltihop plus mycket mer. Att njuta behöver inte vara lätt det heller. Är njuta att gå och lägga sig mitt i natten bara för att man kan? Eller är det känslan av att ha gjort sitt bästa i skolan? Njutningar kan vara svåra att kombinera. Åtminstone om man är student och är fri att pussla ihop sin tillvaro bäst man vill.
Någonstans mellan den riktiga världen och barndomslandet, där ligger studentlivet. Som en sista hållplats innan ursäkterna slutar gälla och man måste börja ta ansvar för sitt liv. Det är en hållplats där vissa stannar längre än brukligt, plockandes strökurser utan slut, eftersom man får en frihet svår att släppa. Ena dagen lutar man sig över kurslitteraturen i ett försök att bli klokare. Andra dagen sänker man fem öl i vad som måste tolkas som ett försök att bli dummare. Med vågskålar gungandes upp och ner är det omöjligt att räkna ut vad som ska hända.
När jag ser tillbaka på året som gått kan jag inte säga annat än "oj". Kanske har jag blivit en aning bättre på att balansera. Eller inte.
Att vara student är att vara totalt oförutsägbar. Ena dagen är man barn. Andra dagen är man vuxen.