Carl Göransson: "Inget givet svar på den stora frågan"
KRÖNIKA. Det fanns en fråga viktigare än andra att få svar på när Sverige mötte Slovenien på Ullevi: Skulle Tobias Linderoth övervinna sin höftskada och bevisa att han är redo för EM?Men frågan fick inget givet svar.
Carl Göransson - EM-krönikor
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Eller?
Nej, kanske ändå inte.
Linderoth hade inlett matchen med att bevisa att han klarade av att jogga kring mittcirkeln, slå bakåtpassningar till rätt adress och passningar framåt till fel adress.
Så mycket mer var det inte.
Efter halvtimmen spelad så såg man tydligt att Linderoth gick omkring och småhaltade och tog sig för vänstersidan. Vid ett par tillfällen stannade han upp för att stretcha - det såg helt enkelt inte bra ut.
Om inte "Tobbe" Linderoth klarar av 30 minuters gå-fotboll mot Slovenien utan att få besvär så kan man undra om han verkligen är en man för en EM-trupp. Innan Linderoth planenligt byttes ut efter 45 minuter så kom sedan alltså målet, men frågan är om det räcker för att Linderoth får stanna i truppen på bekostnad av reserven Kennedy Bakircioglû.
- Vi får utvärdera och se hur han upplevde det, menade Lars Lagerbäck på presskonferensen efteråt.
Lars Lagerbäck stod redan före avspark för kvällens "bomb" när han tog ut just Kennedy Bakircioglü som en av två anfallare i startelvan.
Eftersom Kennedy är mil från en anfallsplats när det väl blir EM, så kändes den laguttagningen ungefär lika overklig som att Loa Falkman skulle uppträda med Springsteens The E Street Band på samma arena senare i sommar.
Att Daniel Andersson fick rollen som lagkapten och offensiv innermittfältare var - förhoppningsvis - bara ytterligare ett bevis för att det hinner rinna en hel del vatten under broarna innan EM-premiären mot Grekland den 10 juni.
I paus kom lille Frans ut på Ullevis gräs och sjöng att "Nu är det fotbollsfest", men så mycket fotbollsfest var det så långt inte för de 21 118 åskådare som hade letat sig till friidrottsarenan i Göteborg. Visserligen satte trippelbytet i paus - in med Elmander, Henke Larsson och Svensson - inledningsvis lite fart på Sverige.
Henke visade sin begåvning direkt med några smarta skarvningar och överhoppningar. Men väl inne i straffområdet hade han inte lyckan med sig.
Henrik Larsson mötte först ett inlägg från "Chippen" Wilhelmsson med huvudet - men fick inte riktigt pannan på bollen och nickade över. Sedan fick han en ny chans efter ett mönsteranfall signerat "Chippen" och Elmander, men Henke prickade stolpen ungefär från straffpunkten.
Just vänsteryttern Wilhelmsson var en av de spelare som stärkte sina aktier i den här matchen, precis som Sebastian Larsson gjorde på den andra kanten.
Om vi förutsätter att Fredrik Ljungberg hinner bli frisk i tid så bör han ta platsen som vänsterytter, och då är det Wilhelmsson och Larsson som lär få kämpa om platsen på högerkanten. Och den duellen känns fortfarande vidöppen efter kvällens match.
Men jag har svårt att tro att Lagerbäck vågar satsa på både Fredrik Stoor och Sebastian Larsson på högerkanten - två spelare som än så länge inte har gjort en tävlingsmatch för Sverige. En sådan laguttagning känns liksom inte lagerbäcksk.
Känslan är därför att vi får se åtminstone ett mer rutinerat namn som antingen Niclas Alexandersson (som högerback) eller Wilhelmsson (som högermittfältare) när EM väl börjar.
Efter Sveriges pigga inledning av andra halvlek så dog matchen åter en smula, men Sverige vann och när publiken på långsidan bakom Sveriges avbytarbänk ville se Zlatan vinka så vinkade Zlatan.
Så kanske gick ändå delar av publiken hem nöjda efter 1-0 mot Slovenien.