Carl Göransson: "Jag hade hoppats på mer"
KRÖNIKA. Inte fy skam, sade Siriustränaren Pär Millqvist efter 1-1 inför 3 577 åskådare i hemmapremiären mot Mjällby.Med risk för att låta som en gnällspik: själv hade jag hoppats på lite mer, både spelmässigt och publikt.
Carl Göransson - reporter
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det finns med andra ord fog för att ställa höga krav på årets Sirius. I hemmapremiären mot Mjällby levde man bara delvis upp till de kraven.
Allt började ju annars så bra.
Andreas Eriksson fick fram bollen till Alexander Gerndt, som enkelt sköt 1-0 i 7:e minuten. Sirius var inne i en fin period, och om inte stolpen sedan hindrat Erikssons skott och ribban gjort detsamma med Gerndts nick så hade matchen varit avgjord med 3-0 efter bara 25 minuter.
Men nu var effektiviteten från premiären mot Degerfors som bortblåst.
Efter Sirius sprakande inledning kom hemmaspelet i stället av sig i och med Mjällbys kvittering, ett skott som Milan Barjaktarevic var på med fingrarna. Det såg inte helt otagbart ut för den annars duktige Siriusmålvakten.
Efter kvitteringen var det Mjällby som skapade de vassaste chanserna (två frilägen och en stolpträff) mot ett Siriusförsvar som visade att de kan få svårt att hänga med när bollen spelas längs backen i djupled.
1-1 till slut - och det måste betecknas som ett rättvist resultat. Men för Sirius, som har ett lag för den absoluta toppen i superettan, måste det kännas mer som två förlorade än en vunnen poäng.
Jag nämnde Andreas Eriksson förut, och han förtjänar att nämnas igen. För "Ante" gjorde (som vanligt) inte många misstag, och det ser stundtals ut som att han spelar i en alldeles egen division. Den förre AIK:aren är både starkare, smartare och mer kvicktänkt än sina med- och motspelare. Är det något som man kan klaga på så är det väl att Erikssons lir i går inte gav utdelning i större utsträckning än en målgivande passning.
Eriksson började som "shadow striker" bakom Alexander Gerndt, och fick sedan kliva ner ett steg när Sirius gick över till 4-4-2 och Daniel Hoch gjorde Gerndt sällskap i anfallet sista halvtimmen.
Där har tränare Millqvist onekligen ett dilemma. Med två anfallare i Hoch och Gerndt så blir det å ena sidan mer tyngd framåt - å andra sidan hamnar Eriksson längre ner i banan, i en position där han i mitt tycke gör mindre nytta.
Om "Ante" är en gammal favorit så hittade jag också en ny i den blott 20-årige högerbacken Erik Tengroth. I den förre Österförsvararen verkar Sirius ha gjort ett fynd: Tengroth var underbart offensiv, företagsam och löpvillig när han fick visa upp sig inför sin nya hemmapublik.
En och annan passning gick visserligen till fel adress - men det gjorde det för de flesta spelare på en gräsmatta som enligt Pär Millqvist var "betydligt sämre än den ser ut".
Till sist: kanske är jag naiv, men jag har hört så mycket fotbollssnack i Uppsala de senaste dagarna att jag betraktar publiksiffran som en liten besvikelse.
Men någonting säger mig att publiksiffrorna kan bli bättre framöver - för det känns som att detta Sirius har mer att ge än det spel som laget visade upp i hemmapremiären.