Carl Göransson: "Upp till bevis, Zlatan!"
KRÖNIKA. I hörnet av svenska landslagets lekrum på Villa Sassa i Lugano finns ett pingisbord och ett biljardbord, och i hörnet står en soffa framför en stor platt-tv med tv-spel inkopplat.
Carl Göransson - EM-krönikör
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Oavsett vilket så är det i dag ändå dags för UEFA Euro 2008. Kanske inte på landslagets tv-spel. Men i verkligheten.
När Schweiz-Tjeckien på lördag kväll inleder EM-spelet klockan 18.00 på St Jakob-Park i Basel så har det gått 699 dagar sedan VM-finalen mellan Italien och Frankrike. Det har varit långa dagar av kval, längtan och förberedelser inför EM - och det har ibland känts som att den där turneringen aldrig ska börja någon gång.
Men nu är väntan alltså äntligen över.
Är det Spaniens tur den här gången? Eller ska tyskarna mala ner allt motstånd? Blir det här Cristiano Ronaldos EM? Eller - en nästan förbjuden fråga: Kan det här bli Zlatans EM?
På fredagen höll Zlatan hov inför ett presstält som var fyllt till bristningsgränsen av svensk och internationell press. Inte så konstigt - Lugano ligger inte mer än 80 kilometer från Milano och Zlatan-land. Och dessutom, som Lagerbäck sade på presskonferensen:
- Zlatan kanske är en av världens bästa anfallare.
Jag kan inte säga emot Lagerbäck på den punkten.
Men jag måste också passa på att säga: Upp till bevis, Zlatan!
För fortfarande väntar vi på att att Zlatan gör det där Mästerskapet med stort M. 2002 fick han inte spela mycket, 2004 gjorde han klackmålet men spelade sedan oavgjort med sig själv genom att bränna straffen mot Holland, och 2006 var han småskadad och blott en skugga av den riktige Zlatan.
Nu säger Zlatan att han känner sig "fit", och att han lindade knät efter fredagsträningen ska inte vara något att oroa sig för. Knät känns lite ibland, men det är inget som stör, menar Zlatan.
Och jag litar på Zlatan på den punkten - för under tre dagar i rad så har "Ibra" tränat för fullt och gjort det bra. Det syns inga tecken på någon skada, och att Zlatan hade ett avslut som landade vid hörnflaggan på fredagens träning var mer ett olycksfall i arbetet.
Zlatan verkar kunna vara i den form som alla svenskar vill se honom i.
På presskonferensen fick vi se blicken bli riktigt svart på Zlatan när han fick en fråga från Sportbladet (Zlatan vägrar fortfarande att svara på frågor från den tidningen). Annars svarade Zlatan på alla frågor, och mest anmärkningsvärt var hans lilla inlägg i debatten kring laguttagningen. Zlatan hade just hyllat nykomlingarna Fredrik Stoor och Sebastian Larsson när han fick frågan om de borde få spela mot Grekland.
- Jag hoppas att de får spela, sade Zlatan och bredvid satt Lagerbäck och skrattade lite nervöst.
Zlatan var mer diplomatisk när anfallskollegerna kom på tal, men det var inte svårt att läsa mellan raderna: Zlatan spelar helst ihop med Henke Larsson.
Och det kommer han också garanterat få göra på tisdag.
När landslaget samlades för två veckor sedan så fanns visserligen Johan Elmander fortfarande i min startelva. Nu har jag varit tvungen att krypa till korset och ändra uppfattning. Både Zlatan och Henke ser vassa ut tillsammans (de tränar nästan uteslutande i samma lag) och frågan är om inte Elmander till och med bara är fjärdeval i anfallet just nu. Markus Rosenberg ser nämligen riktigt het ut, samtidigt som Elmander fortfarande störs lite av sin fotskada.
Trots sina 27 år och trots att Elmander har funnits med i landslagsdiskussionen under i princip hela 2000-talet så har han bara fått spela runt 20 mästerskapsminuter. Men efter att ha varit helt ordinarie i kvalet så skulle det här bli Elmanders EM. Nu ser det inte ut att bli så - och är det någon som jag lider med i landslaget så är det just den raktigenom sympatiske ex-Öisaren.
Att Elmander bara är fjärdeval säger också en del om vilken konkurrenskraftig offensiv som landslaget har. Kanske är det delvis därför som Lagerbäck verkar så tillfreds med läget, med bara några dagar till premiären.
- Allt är perfekt, det är bara solen som saknas, sade Lagerbäck.
Efter presskonferensen tog jag en tjugominuters promenad från träningsanläggningen upp till spelarhotellet Villa Sassa, och då var det nästan som att Lagerbäck blev bönhörd. Solen gjorde sitt bästa för att forcera sig igenom de tjocka molnen som har regerat över Lugano de senaste dagarna - men lyckades bara nästan.
Vi journalister var inbjudna för en liten guidad visning av hotellet, och vi fick - förutom lekrummet - se hotellrum som var fina men inte överdådiga, en mäktig utsikt över Lugano, och vi fick veta att landslaget senare på kvällen skulle fira nationaldagen med Couer de filé Provencale och sedan pannkakor med grädde, sylt och jordgubbar.
Och om man läste riktigt noga på ett uppsatt papper där spelarna fyllde i sin dagliga vikt så kunde man bland annat se att Tobias Linderoth har gått upp ett och ett halvt kilo på mindre än en vecka. Så Linderoth kanske skippar grädden till pannkakorna, vad vet jag.
I dag känns just den detaljen ändå av mindre betydelse. ´
För nu börjar EM. Och det är inte en dag för tidigt.