Den "rätta" sidan om ån är magisk
KRÖNIKA. "Medan jag skickade välformulerade snyftbrev till CSN jagade morfar folk som kunde skriva på bankväxlar. Men vi skärpte oss i elfte timmen", skriver Per Johansson.
Per Johansson skriver krönikor i City varannan helg.
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Morfar ville aldrig prata om åren i lärdomsstaden. Om sin barndoms Kalmar och om det Stockholm som han bodde i kunde han berätta i eoner. Men om Uppsala teg han som muren. Jag tror att han skämdes över den perioden av sitt liv. Med tiden tog jag reda på en del själv och insåg att morfars studier på 1930-talet påminde en hel del om mina egna på 1990-talet.
Vi hade båda äldre syskon som nådde fram till doktorsexamen medan vi själva sjöng Bacchi lov (alltså festade friskt) betydligt oftare än vi öppnade våra kursböcker. Vi var båda nationskuratorer och glada gamänger och medan jag skickade välformulerade snyftbrev till CSN jagade morfar folk som kunde skriva på bankväxlar. Men vi skärpte oss i elfte timmen och slapp bli patetiska överliggare. Morfar tog examen och gifte sig medan jag blev flitig student på Journalisthögskolan.
Jag kan fortfarande om jag någon gång vistas i de där kvarteren på "rätta sidan ån" ställa mig och blunda. Då ser jag morfar på väg hem efter en helkväll på legendariska krogen Rullan. Och jag ser fnittriga studentskor komma ut från studentbostäderna Phyllebo på Torsgatan. Det är min mamma och hennes korridorkamrater på väg till Värmlands nation i mitten av 1960-talet. Och där är ju mormor, klubbmästarinna på samma nation, men 30 år tidigare. Och morfars far på väg till sina språkstudier, alltid påläst och aldrig bakis om jag har förstått saken rätt. Och vem är det där? Jo, det är ju prästen Christopher Rydell. Kungen har just stupat i Norge, men Rydell funderar mer på sin doktorsavhandling om Skaras historia, som han snart ska försvara. Han är min morfars farmors morfars morfar och som den omtänksamma släkting jag är hoppas jag att även han har hunnit ta sig ett glas eller två någon gång under åren vid akademin. Skaras historia låter så tråkigt, speciellt utan Bert Karlsson.
Kanske kommer även framtida Uppsalastudenter i släkten att förstå att det är något magiskt med studentkvarteren. Kanske kommer de att blunda och se en högljudd 23-åring med stor näsa, frackflugan på sned och en tilltufsad sångbok i handen kryssa fram mellan nationerna. För vi har dem bara till låns, de där kvarteren på "rätta sidan ån".
Min helg
Torsdag:
Påsken firas av hävd i sommarstugan på Öland. Storstädning av stugan står på programmet denna dag.
Fredag:
På långfredagen får man väl inte städa eller? Bäst att ta det lugnt, andas havsluft och tanka tid för säkerhets skull.
Lördag:
Dags att röja på tomten. Det är nu alla timmar på gymmet ska ge utdelning. På kvällen blir det knytkalas med nära och kära från min barndoms somrar.
Söndag:
Är det ännu en sådan här dag man inte får jobba? Äh, om Jesus kunde väcka sig själv till liv ska väl jag kunna få såga ned några enar.
Torsdag:
Påsken firas av hävd i sommarstugan på Öland. Storstädning av stugan står på programmet denna dag.
Fredag:
På långfredagen får man väl inte städa eller? Bäst att ta det lugnt, andas havsluft och tanka tid för säkerhets skull.
Lördag:
Dags att röja på tomten. Det är nu alla timmar på gymmet ska ge utdelning. På kvällen blir det knytkalas med nära och kära från min barndoms somrar.
Söndag:
Är det ännu en sådan här dag man inte får jobba? Äh, om Jesus kunde väcka sig själv till liv ska väl jag kunna få såga ned några enar.