Det hårda livet som student

Som student förväntas man leva ett hårt liv. Det är inte det lättaste, tycker Sara Pankowski som får ångest varje gång hon passerar hyllan med nudlar på Ica.

Foto:

Uppsala2006-12-24 00:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
De förväntningar som lastas på oss studenter gjuter ångest i mina nerver. Jag känner klaustrofobi bara jag tänker på den snäva mall som samhället prackar på oss. Vilken vansinnig press vi står under. Vilken trång mall vi förväntas lägga våra liv i.

Nu menar jag inte själva studierna och de horder av trekiloslitteratur som man förväntas läsa. Jag tänker inte heller på den vältränade kropp man bör sträva efter eller ipoden man bara måste ha i väskan. Det är inte pressen att vara duktig som jag syftar till. Sådant är Linda Skugge redan en mästare på att tjura över, så varför ska jag ens försöka?

Pressen att förverkliga sig själv är inget som vi studenter har patent på. Alla i samhället uppmanas att klättra på karriärstegar, träna pilates och äta GI. Ångesten i min maggrop går istället igång på de förväntningar som är unikt riktade mot oss studenter. Nudlar är ett bra exempel. För mig har nudelhyllan på Ica blivit ett ångestmoment. Man ska inte äta bra mat i slutet av månaden, man ska äta nudlar. Jag känner mig som en usel student varje gång jag lägger mina fem spänn på annan mat. Vilket jag alltid gör eftersom en klasskompis på mellanstadiet sa att nudlar i själva verket är döda maskar. Jag vill inte äta nudlar, de är onyttiga. Jag älskar lax.

En annan plågsam sak är att vi studenter förväntas få vår cykel stulen inte bara en gång, utan flera. Ju fler gånger desto mer student är man. Helst ska cykeln försvinna precis efter att man har tänkt att nu får det vara nog och lagt halva studiebidraget på ett godkänt lås.

Jag har haft turen att få min cykel snodd en gång och blir fortfarande lätt nostalgisk när jag tänker tillbaka på tiden som följde. Äntligen fick jag tillhöra den creddiga skara av äkta studenter som "visste hur det var". Som fick för sig att de såg någon cykla förbi på deras stulna älskling och desperat sprang efter. Som kunde unna sig att ta bussen till festerna i Flogsta. Those were the days. Nu har jag en ny cykel som har stått parkerad på fel ställe vid fel tillfälle ett tjugotal gånger, men som ändå inte lyckas bli stulen.

Det är inte okej att dricka Loka när alla andra pimplar vin på förfesten. En student som utnyttjar sin tid i Uppsala antas vara bakfull hälften av veckans dagar. Samtidigt förväntas det att man ska se fräsch ut. Jag menar, att fixa ragg med flott hår och ölmage fungerar på Flustret, inte på nation. Titta bara på Ekonomikum, det är en catwalk för designermärken. Är det inte märkligt att vi förväntas visa upp oss i dessa snygga kläder samtidigt som vi uppmanas att lägga studiemedlet på helt andra saker? Kurslitteratur och konservburkar hyllas som hörnstenar i en äkta students vardag. Mitt samvete är som renast när jag betalar för krossade tomater i butikskassan, men jag är som lyckligast i nya kläder. Dödligt läge.

Jag behöver ta en paus från all press på hur en student ska vara. Tänk att få äta god mat och välja bort att cykla med gott samvete! Jullovet kunde inte ha kommit lägligare.



Sara listar: jullovets måsten

1. Delta vid tömningen av en Alladin-ask. Nu finns två vita praliner i varje förpackning, se till att lägga fingrarna på en av dem!
2. Läsa en bok enbart för nöjes skull.
3. Inleda det nya året i soffan framför Ivanhoe. Jag frågar mig fortfarande hur han kan välja medeltidsbarbien framför undersköna Rebecca?
Läs mer om